Förordning

Förordning (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring

Uppgiftsskyldighet

20 §   Arbetsförmedlingen ska till en sökandes arbetslöshetskassa lämna följande uppgifter om den sökande:
   1. namn, personnummer och i förekommande fall samordningsnummer,
   2. från och med vilken dag han eller hon är anmäld eller inte längre anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen,
   3. vilket arbetsmarknadspolitiskt program han eller hon anvisats till, omfattningen av anvisningen och under vilken tidsperiod den gäller, och
   4. om en anvisning till ett arbetsmarknadspolitiskt program har avbrutits. Förordning (2017:824).

21 §   En sökandes arbetslöshetskassa ska till Arbetsförmedlingen lämna följande uppgifter om den sökande:
   1. namn, personnummer och i förekommande fall samordningsnummer,
   2. antalet förbrukade ersättningsdagar och antalet förbrukade veckor då han eller hon har utfört eller deklarerat deltidsarbete,
   3. om han eller hon uppfyller ett arbetsvillkor eller inte, och i så fall från och med vilket datum,
   4. om han eller hon har varnats eller stängts av från rätt till ersättning enligt 43, 43 a eller 43 b § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring,
   5. beslut som kassan fattat med anledning av en underrättelse från Arbetsförmedlingen enligt 16 § förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten,
   6. beslut om godkänd bisyssla enligt 39 § lagen om arbetslöshetsförsäkring,
   7. beslut om att ersättning får lämnas samtidigt med studier enligt 14, 15 eller 16 § denna förordning, och
   8. om han eller hon får eller begär arbetslöshetsersättning. Förordning (2017:4).

22 §   Försäkringskassan ska till en sökandes arbetslöshetskassa lämna följande uppgifter om den sökande:
   1. namn, personnummer och i förekommande fall samordningsnummer,
   2. att en anmälan eller en ansökan om förmån, ersättning eller annat stöd har lämnats in,
   3. vilken förmån, ersättning eller annat stöd som har beviljats,
   4. under vilken tidsperiod och i vilken omfattning en förmån, ersättning eller annat stöd utges eller har utgetts,
   5. antalet dagar med förmån, ersättning eller annat stöd,
   6. tidsperiod, antal dagar och med vilket eller vilka belopp som aktivitetsstöd betalats ut,
   7. vilket belopp som har betalats ut, och
   8. om ett beslut ändrats. Förordning (2009:1185).

22 a §   Pensionsmyndigheten ska till en sökandes arbetslöshetskassa lämna följande uppgifter om den sökande:
   1. namn, personnummer och i förekommande fall samordningsnummer,
   2. att en anmälan eller en ansökan om pension eller annan förmån har lämnats in,
   3. vilken pension eller förmån som har beviljats,
   4. under vilken tidsperiod och i vilken omfattning pension eller annan förmån utges eller har utgetts,
   5. omfattningen av inkomstgrundad ålderspension,
   6. vilket belopp som har betalats ut och
   7. om ett beslut ändrats, och
   8. om uttag av pension har återkallats.
Förordning (2009:1185).

23 §   Centrala studiestödsnämnden skall till en sökandes arbetslöshetskassa lämna följande uppgifter om den sökande:
   1. namn, personnummer och i förekommande fall samordningsnummer,
   2. att en ansökan om studiestöd har lämnats in,
   3. för vilken tidsperiod studiestöd har sökts och beviljats,
   4. vilket studiestöd som har beviljats,
   5. omfattningen av studiestödet,
   6. vilket studiestöd som har betalats ut,
   7. för vilken tidsperiod studiestöd har betalats ut, och
   8. om nämnden ändrat eller återtagit ett beslut om studiestöd.
Förordning (2006:1482).

24 §   En sökandes arbetslöshetskassa ska till Försäkringskassan lämna följande uppgifter om den sökande:
   1. namn, personnummer och i förekommande fall samordningsnummer,
   2. om han eller hon inte uppfyller villkoren för arbetslöshetsersättning,
   3. vilken dag ersättningsperioden börjar,
   4. om han eller hon uppgett sig ha haft semester eller varit förhindrad att arbeta en viss dag,
   5. om den sökande uppgett sig ha varit sjuk eller föräldraledig en viss dag samt omfattningen av sjukfrånvaron eller ledigheten,
   6. om han eller hon för en viss dag lämnat in en ansökan om ersättning,
   7. senaste kalendervecka för vilken ersättning betalats ut,
   8. hans eller hennes uppgivna normalarbetstid,
   9. uppgivet arbetsutbud samt från och med vilken dag det utbudet gäller,
   10. beräknad dagpenning som lämnas eller skulle ha lämnats samt om dagpenningen beräknats som inkomstrelaterad ersättning eller inte,
   11. tidsperiod, antal dagar och med vilket eller vilka belopp som arbetslöshetsersättning lämnats,
   12. antalet möjliga ersättningsdagar som återstår innan ett program börjar,
   13. med vilket belopp han eller hon fått arbetslöshetsersättning när Försäkringskassan fattat beslut om sjukersättning, aktivitetsersättning eller arbetsskadeersättning retroaktivt,
   14. om han eller hon fått sin arbetslöshetsersättning minskad med tjänstepension, och
   15. om han eller hon uppfyller ett arbetsvillkor eller inte, och i så fall från och med vilket datum.
Förordning (2015:8).

24 a §   En sökandes arbetslöshetskassa ska till Pensionsmyndigheten lämna följande uppgifter om den sökande:
   1. namn, personnummer och i förekommande fall samordningsnummer, och
   2. tidsperiod, antal dagar och med vilket eller vilka belopp som arbetslöshetsersättning lämnats.
Förordning (2009:1185).

25 §   En sökandes arbetslöshetskassa skall till Centrala studiestödsnämnden lämna följande uppgifter om den sökande:
   1. namn, personnummer och i förekommande fall samordningsnummer,
   2. beräknad dagpenning som lämnas eller skulle ha lämnats,
   3. hans eller hennes normalarbetstid,
   4. antal möjliga ersättningsdagar som återstår innan studietiden börjar, och
   5. om han eller hon inte har rätt till ersättning.
Förordning (2006:1552).

25 a §   Under förutsättning att det har betydelse för handläggningen av ett ärende om arbetslöshetsersättning ska en arbetslöshetskassa lämna följande uppgifter om en enskild till en annan arbetslöshetskassa:
   1. namn, personnummer och i förekommande fall samordningsnummer,
   2. vilket datum han eller hon senast inträtt i arbetslöshetskassan och från vilket datum han eller hon har ett obrutet medlemskap i arbetslöshetskassan,
   3. vilket datum han eller hon utträtt ur arbetslöshetskassan och orsaken till utträdet,
   4. vilken period det senast fastställda arbetsvillkoret avser,
   5. beviljad ersättning i form av grundersättning respektive inkomstrelaterad ersättning samt senast fastställd dagsförtjänst, dagpenning och normalarbetstid,
   6. påbörjat karensvillkor, antalet fullgjorda karensdagar och uppgift om den första och den senaste karensveckan,
   7. antalet förbrukade dagar i den senast påbörjade ersättningsperioden och senast ersatt vecka,
   8. antalet förbrukade veckor enligt begränsningsregeln i 7 §,
   9. beslut om godkänd bisyssla enligt 39 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring samt uppgift om bisysslan avser anställning eller näringsverksamhet,
   10. beslut om rätt till ersättning på grund av företagares arbetslöshet enligt denna förordning eller enligt 35 eller 35 a § lagen om arbetslöshetsförsäkring,
   11. beslut om att ersättning får lämnas samtidigt med studier enligt 14, 15 eller 16 § denna förordning och uppgift om antalet dagar eller veckor som förbrukats samtidigt med studier i senast påbörjade ersättningsperiod,
   12. beslut om varning och avstängning från rätt till ersättning enligt 43-43 b §§ lagen om arbetslöshetsförsäkring och beslut om frånkännande av rätt till ersättning enligt 46 § samma lag,
   13. senast fattat beslut med anledning av pension eller pensionsbelopp per månad, och
   14. beslut om deltagande i arbetsmarknadspolitiskt program och tidpunkt då deltagandet påbörjades. Förordning (2017:4).

25 b §   Kronofogdemyndigheten har rätt att få del av följande uppgifter som en arbetslöshetskassa har om en sökande:
   1. namn, personnummer och i förekommande fall samordningsnummer,
   2. att en ansökan om utbetalning av arbetslöshetsersättning har lämnats in,
   3. med vilket belopp arbetslöshetsersättning ska betalas ut,
   4. datum för utbetalning av arbetslöshetsersättning,
   5. beräknad dagpenning som lämnas samt skatteavdrag på denna, och
   6. antal möjliga ersättningsdagar som återstår av ersättningsperioden.

Om det finns skäl för det, ska en arbetslöshetskassa på eget initiativ lämna uppgifter som avses i första stycket till Kronofogdemyndigheten. Förordning (2008:937).

Övriga bestämmelser

30 §   En ansökan om ersättning hos en arbetslöshetskassa ska göras på den blankett som Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen bestämmer eller på något annat sätt som inspektionen bestämmer. Ansökan får överföras elektroniskt.

På den blankett som Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen bestämmer ska arbetsgivaren på begäran utfärda ett intyg om den arbetssökandes arbetsförhållanden och de uppgifter i övrigt som behövs för att bedöma sökandens rätt till ersättning.
Förordning (2013:680).

31 §   Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen får meddela föreskrifter för verkställigheten av lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring och denna förordning.
Förordning (2003:1110).

Källa: http://data.riksdagen.se/dokument/sfs-1997-835.html

Övergångsbestämmelser

2017:4

1. Denna förordning träder i kraft den 15 maj 2017.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för ersättning som avser tid före ikraftträdandet. 

Föreskrift

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens föreskrifter (IAFFS 2018:2) om arbetslöshetsförsäkring

Kap. 9 Ansökan om ersättning

Ansökan

1 § En ansökan om ersättning ska göras på blankett som har bestämts av Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen. Ansökan kan göras på två sätt:

1. skriftligt per post, eller
2. elektroniskt genom arbetslöshetskassornas digitala kanaler.

Arbetsintyg för företagare

2 § En sökande som varit verksam som egen företagare ska lämna försäkran och intyg om verksamheten som underlag för bedömningen av rätten till ersättning på blanketten ”Arbetsintyg för företagare” eller på arbetslöshetskassans egen blankett med motsvarande innehåll.

Årsuppgifter för fiskefartyg med besättning

3 § I samband med sin första ansökan varje år om arbetslöshetsersättning vid tillfälligt avbrott i fisket, ska fiskelicensinnehavaren eller skepparen lämna in arbetslöshetskassans fastställda blankett ”Årsuppgifter för fiskefartyg med besättning” till kassan. På blanketten ska fiskelicensinnehavaren och skepparen, om dessa är olika personer, genom underskrifter försäkra att årsuppgifterna är riktiga.

Intyg om tillfälligt avbrott i fiskeverksamhet

4 § En sökande ska styrka arbetslöshet som beror på väderleks- eller ishinder i fisket genom ett intyg undertecknat av skepparen på fartyget. Till intyget ska det bifogas en kopia på sista loggboksbladet, kustfiskejournalen, e-loggboken eller annan motsvarande handling som gäller tid före den första arbetslösa dagen.

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens föreskrifter (IAFFS 2018:3) om elektronisk överföring av vissa handlingar till en arbetslöshetskassa  

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen föreskriver följande med stöd av  

• 31 § förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring, och
• 23 § förordningen (1997:836) om arbetslöshetskassor.

Tillämpningsområde

1 § Dessa föreskrifter anger under vilka förutsättningar vissa handlingar får föras över elektroniskt till en arbetslöshetskassa. De handlingar som omfattas är 

• anmälan om arbetslöshet, 
• ansökan om arbetslöshetsersättning, 
• arbetsgivarintyg,
• arbetsintyg för företagare, och
• begäran om inträde i en arbetslöshetskassa.

Grundläggande krav för elektronisk överföring

2 § En handling som anges i 1 § får föras över elektroniskt till en arbetslöshetskassa om arbetslöshetskassan tillhandahåller en e-tjänst genom vilken handlingen kan föras över på det sätt som anges i 4-7 §§.

Definitioner

3 § Denna föreskrift definierar begreppen e-tjänst och e-legitimation.

- Med e-tjänst avses en tjänst som en arbetslöshetskassa tillhandahåller för att någon elektroniskt ska kunna föra över och ta emot sådana handlingar som anges i 1 §.

- Med e-legitimation avses sådana e-legitimationer som anges i avsnitt 5.9 E-nämndens grundläggande vägledning för myndigheternas användning av e-legitimationer och elektroniska underskrifter (E-nämnden 04:02, Dnr 2004:8-3) eller andra e-legitimationer som uppfyller motsvarande tekniska, administrativa och rättsliga krav.

Krav på identifikation vid elektronisk överföring

Handlingar från en sökande som gäller ersättning

4 § När en sökande elektroniskt för över en anmälan om arbetslöshet, en ansökan om arbetslöshetsersättning eller ett arbetsintyg för företagare till en arbetslöshetskassa, ska den sökande 

1. underteckna handlingen med stöd av sin e-legitimation, eller
2. bekräfta riktigheten i lämnade uppgifter med stöd av lösenord, som den sökande har fått från arbetslöshetskassan.

Handlingar från en sökande som gäller inträde i en arbetslöshetskassa

5 § När en sökande för över en ansökan om inträde i en arbetslöshetskassa elektroniskt till arbetslöshetskassan, ska den sökande underteckna handlingen med stöd av sin e-legitimation. 

Handlingar från en arbetsgivare

6 § När en sökandes arbetsgivare eller en representant för arbetsgivaren elektroniskt för över ett arbetsgivarintyg till en arbetslöshetskassa ska intyget undertecknas med stöd av en e-legitimation.

Handlingar från en revisor eller någon annan  

7 § I en del av arbetsintyget för företagare intygar en revisor eller en annan utomstående person som har insikt i företagets verksamhet att de uppgifter som företagaren har lämnat är riktiga. Den som intygar att uppgifterna i arbetsintyget är riktiga ska vid den elektroniska överföringen underteckna handlingen med stöd av sin e-legitimation.

______________________

Denna författning träder i kraft den 17 december 2018, då Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens föreskrifter (IAFFS 2014:3) om elektronisk överföring av vissa handlingar till en arbetslöshetskassa upphör att gälla.  

Förarbete

Tidsgräns för ansökan om ersättning

Den 1 januari 2010 infördes en bestämmelse om att en ansökan måste ha kommit in till arbetslöshetskassan inom en viss tid för att den sökande ska ha rätt till ersättning. Regeringen uttalade bland annat följande:

Bedömningen av om en ansökan har kommit in i rätt tid ska ske med utgångspunkt från när ansökan kom in till den berörda arbetslöshetskassan. En ansökan som har kommit in för sent ska avvisas. Detta gäller dock inte i de fall det finns synnerliga skäl. Undantaget är avsett att tillämpas restriktivt och vid tolkning av begreppet synnerliga skäl bör ledning kunna hämtas från regleringen vad gäller laga förfall. Synnerliga skäl kan finnas t.ex. när en sökande på grund av svår sjukdom varit helt förhindrad att på egen hand eller med annans bistånd i tid sända in en ansökan. Synnerliga skäl kan även föreligga vid fel eller försening vid postbefordran eller motsvarande. (...)

Om ansökan med stöd av nu gällande föreskrift från Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen utgörs av ett s.k. kassakort innebär således sista dagen i den period ansökan avser, den sista söndagen i den sista kassakortsvecka som ansökan avser. Detta följer av att arbetslöshetsförsäkringen är en s.k. veckoförsäkring.

(Prop. 2009/10:7 s 31 f) 

I förarbetena till SFS 2013:152 uttalar regeringen bland annat följande angående införandet av intygande:

För att inskärpa vikten av att lämnade uppgifter är korrekta, bör den sökande förpliktas att på heder och samvete intyga att lämnade uppgifter är riktiga och fullständiga.

(Prop. 2012/13:12 s. 46)

Rättspraxis

Felaktig tillämpning av 47 § Lag (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

JO har utrett ett ärende som gällde en person som hade haft stora svårigheter att få fram ett arbetsgivarintyg bland annat på grund av en konflikt med sin tidigare arbetsgivare, vilket han genom brev hade  underrättat arbetslöshetskassan om och istället bifogat lönespecifikationer. Det framkom att arbetslöshetskassan hade skickat tillbaka lönespecifikationerna till den sökande i strid med arkivlagens regler.

JO konstaterade bland annat följande: "Senast i samband med brevet som kom in till kassan borde det ha stått klart för kassan att den enskilde ansåg sig ha stora svårigheter att ge in det efterfrågade arbetsgivarintyget samt att han ville styrka uppgifterna på annat sätt. Det har därvid ålegat kassan att pröva om förutsättningarna enligt 47 § tredje meningen ALF var uppfyllda och, om uppgifter för att bedöma hans ersättningsrätt saknades, informera honom om vilka kompletteringar som behövdes. Något krav på att det ska vara omöjligt för den enskilde att ge in ett arbetsgivarintyg för att kassan istället ska godta t.ex. lönespecifikationer finns inte. Tvärtom strider en sådan tillämpning mot såväl ordalydelsen i 47 § ALF som dess förarbeten. Av utredningen framgår att handläggningen hos kassan även i övrigt varit bristfällig. Kassan ska mot denna bakgrund kritiseras för sitt sätt att sköta ärendet". (JO-beslut den 9 november 2010, Dnr 6892-2009).

JO konstaterade bl. a följande i ett ärende, "arbetslöshetskassan tillämpar en praxis som innebär att den som tillerkänts arbetslöshetsersättning varje år ska ge in en s.k. årsanmälan. Sker inte detta stoppas fortsatta utbetalningar. För att avbryta en pågående ersättningsperiod krävs dock stöd i lag. Något stöd för att avbryta en pågående ersättningsperiod enbart med anledning av att en sökande underlåtit att ge in en årsanmälan finns inte. I beslutet konstateras att kassan, utan erfoderligt stöd, formlöst stoppat fortsatta utbetalningar till anmälaren. Vidare konstateras att kassan, sedan förutsättningar för att stoppa utbetalningarna väl uppkommit, under drygt två månaders tid underlåtit att fatta ett formligt beslut.
Arbetslöshetskassan ska mot denna bakgrund kritiseras för sin handläggning av ärendet". (JO-beslut den 14 maj 2012, dnr 2367-2011). 

Kritik mot bristande beslutsmotivering 

JO har riktat kritik mot en arbetslöshetskassa för att inte ha uppfyllt de grundläggande kraven på beslutsmotivering i ett ärende om arbetslöshetsersättning.

Arbetslöshetskassan har beslutat att avslå ansökan med motivering att sökanden inte hade gett in begärda handlingar som visade att hon uppfyllde kraven för rätt till ersättning. I beslutet hade arbetslöshetskassan hänvisat till ett lagrum, 47 § ALF, som reglerar de formella kraven på en ansökan.

JO konstaterar att motiveringen gör det svårt att förstå om någon faktisk sakprövning har gjorts. JO anser även att handläggningstiden var för lång (cirka 5 månader). Av beslutet framgår att JO anser att det är arbetslöshetskassan som ansvarar för att ärendet drivs framåt och avslutas, antingen genom att det prövas i sak, skrivs av eller avvisas. (JO-beslut den 5 maj 2015, dnr 6945-2013)

Avvisning av för sent inkommen ansökan, 47a § ALF

Fråga om avvisning av ansökan om arbetslöshetsersättning enligt 47 a § ALF på grund av att ansökan var för sent inkommen eller om det föreligger synnerliga skäl

NN ansökte via kassakort om arbetslöshetsersättning för veckorna 32 och 33 år 2009. Ansökan kom in till arbetslöshetskassan den 31 maj 2010. Arbetslöshetskassan beslutade att avvisa NN:s ansökan som för sent inkommen.

Kammarrätten har ansett att NN:s ansökan om arbetslöshetsersättning ska avvisas och anfört bl. a följande

I förarbetena till 47 a § ALF (prop. 2009/10:7 s.31 f.) uppges att om ansökan om arbetslöshetsersättning utgörs av ett s.k. kassakort är sista dagen i den period ansökan avser den sista söndagen i den sista kassakortsveckan. Detta följer av att arbetslöshetsförsäkringen är en s.k. veckoförsäkring. Vidare uppges att om en ansökan kommit in för sent ska den avvisas. Utredningen i målet visar att NN:s ansökan, dvs. kassakorten för veckorna 32 och 33 år 2009 kom in till arbetslöshetskassan den 31 maj 2010. Eftersom den sista dagen i perioden kassakorten avsåg var den 16 augusti 2009, var den sista dagen att komma in med ansökan för den aktuella tidsperioden den 17 maj 2010 ( då den 16 maj var en söndag), dvs. nio månader senare. Det har i målet inte framkommit eller åberopats synnerliga skäl till varför ansökan inte kommit in i rätt tid.
(Kammarrätten i Sundsvalls dom den 9 mars 2011 i mål nr 2339-10) 

Synnerliga skäl att avvakta en domstolsprövning?

Fråga om det förhållandet att sökande avvaktat en prövning i domstol angående rätten till arbetslöshetsersättning kan utgöra synnerliga skäl för att ansökan om ersättning ska beaktas, trots att den inte gjorts inom nio månader från sista dagen i den tidsperiod som ansökan avser.

A-kassan avslog NN:s ansökan om ersättning för perioden den 3 maj – 28 augusti 2010, med motiveringen att hon fått avgångsvederlag för den aktuella tiden. Förvaltningsrätten ändrade a-kassan beslut i en dom i november 2011. Förvaltningsrätten fann att den ersättning som arbetsgivaren betalat ut inte var att anse som ett avgångsvederlag och att hon därför var berättigad till ersättning fr.o.m. den 3 maj 2010. NN hade skickat in kasskort för tid fram t.o.m. den 30 maj 2010 innan a-kassan avslog hennes ansökan om ersättning. NN skickade in kassakorten för resterande tid till a-kassan kort efter förvaltningsrättens dom.

A-kassan betalade med anledning av förvaltningsrättens dom ut ersättning till NN för tiden fram t.o.m. den 30 maj 2010, men avvisade hennes ansökan om ersättning för tid därefter. Detta med motiveringen att kassakorten för den perioden kommit in för sent med hänsyn till niomånadersfristen i 47 a § ALF och att det inte förelåg synnerliga skäl för att beakta ansökan.

NN överklagade a-kassans beslut till förvaltningsrätten som biföll hennes överklagande och upphävde a-kassans beslut. A-kassan överklagade beslutet till Kammarrätten i Stockholm som fann det orimligt att NN skulle ha skickat in kassakorten under tiden domstolen prövade hennes rätt till arbetslöshetsersättning.

HFD konstaterade att kassakorten utgör ansökan om ersättning i den mening som avses i bestämmelsen i 47 a § ALF om niomånadersfrist. HFD ansåg dock att som a-kassan utformat sitt beslut kunde NN knappast ha uppfattat det på annat sätt än att kassan ansett att hon ansökt om ersättning för tiden fram t.o.m. den 28 augusti 2010. HFD konstaterade att A-kassan inte hade upplyst henne om att hon hade att skicka in kassakort för tiden efter den 30 maj 2010 för att inte riskera att gå miste om rätten till ersättning. NN hade därför enligt HFD haft anledning att utgå från att hon kunde invänta utgången av processen i förvaltningsrätten om hennes rätt till ersättning. Hon inkom också kort efter förvaltningsrättens avgörande med de aktuella kassakorten. HFD ansåg att de anförda omständigheterna utgjorde sådana synnerliga skäl som avses i 47 a § ALF och avslog därför överklagandet. (Högsta förvaltningsdomstolens dom den 2 oktober 2013 i mål nr 594-13).

Synnerliga skäl att avvakta med kassakorten tills kassan tagit ett beslut?

Frågan i målet var om det fanns synnerliga skäl att anse att sökanden haft rätt till arbetslöshetsersättning trots att kassakorten inkommit först efter niomånadersfristen.

NN anmälde sig som arbetslös den 29 maj 2012 och ansökte om arbetslöshetsersättning den 11 juni 2012 genom att sända in kassakort för veckorna 22-23 dvs. 27 maj - 9 juni 2012. Efter att begärd komplettering inte lämnats beslutade kassan den 29 augusti 2012 att avslå ersättningsansökan.

NN inkom därefter med kompletterande handlingar varefter kassan genom omprövning den 31 januari 2013 beslutade att inte ändra avslagsbeslutet. NN inkom sedan med ytterligare handlingar. Kassan fattade den 7 maj 2013 beslut om rättelse av tidigare beslut och beviljade NN arbetslöshetsersättning från och med den 2 juni 2012. Kassan bad samtidigt NN att komma in med kassakort för den period hon sökte ersättning för. NN inkom därefter med kassakort för perioden den 11 juni – den 16 september 2012. Kassan beslutade den 1 juli 2013 att avvisa ansökan om ersättning då kassakorten inkommit mer än 9 månader efter den tid de avsåg och kassan inte ansåg att NN haft synnerliga skäl.

NN begärde omprövning av beslutet den 23 augusti 2013. Kassan fann vid omprövning av beslutet att NN kunde anses ha haft synnerliga skäl att komma in för sent med kassakorten för perioden den 3 september – 16 september 2012. Kassan beslutade i omprövningsbeslut den 28 augusti 2013 därför att delvis ändra beslutet och bevilja NN ersättning för perioden den 3 september - den 16 september 2012.

NN överklagade avvisningsbeslutet avseende perioden den 11 juni – den 2 september 2012. Förvaltningsrätten ansåg att det måste anses ha varit ursäktligt att NN i väntan på kassans utredning och beslut inte lämnade in några ytterligare kassakort fram till dess hon fick del av beslutet. Förvaltningsrätten fann sammantaget mot bakgrund av de anförda omständigheterna att det fanns synnerliga skäl och upphävde kassans avvisningsbeslut.

Kammarrätten konstaterade att handläggningen av ärendet varit utdragen och inte alls okomplicerad. Ansökningar om utbetalning av arbetslöshetsersättning sker löpande genom inlämnande av kassakort som vardera omfattar två veckor. Den naturliga utgångspunkten bör därför, enligt kammarrätten, vara att den som gör anspråk på arbetslöshetsersättning deklarerar och lämnar in kassakorten i anslutning till respektive ansökningsperiod om två veckor. Efter genomgång av samtliga anförda omständigheter konstaterade kammarrätten att det inte har kommit fram att NN varit förhindrad att ge in kassakort för de i målet aktuella veckorna. Inte heller har det kommit fram att NN av arbetslöshetskassan eller på något annat sätt kan ha fått uppfattningen att hon inte behövt göra det. Kammarrätten fann därför vid en samlad bedömning att det inte fanns sådana synnerliga skäl som krävs för att anse att NN:s rätt till arbetslöshetsersättning inte skulle ha gått förlorad. Kammarrätten ändrade förvaltningsrättens dom och fastställde kassans beslut från den 28 augusti 2013. (Kammarrätten i Sundsvalls dom den 18 mars 2015 i mål nr 2375-14)

Synnerliga skäl enligt 47 a § ALF

I januari 2011 avslog a-kassan NN:s ansökan om ersättning med motiveringen att han var företagare och därmed inte arbetslös. NN överklagade beslutet efter omprövning till domstol. Under tiden NN avvaktar domstolens prövning ger han inte in några kassakort till a-kassan. När NN lämnar in kassakorten, strax efter det att han vunnit i förvaltningsrätten, har niomånadersfristen för att ansöka om ersättning gått ut.

HFD konstaterar att kassan i januari 2011 bedömde att NN inte kunde anses som arbetslös så länge han fortsatte att bedriva sitt jordbruk och kassan avslog hans ansökan fr.o.m. den 1 december 2010. Det har inte av lag, andra föreskrifter eller vid tiden tillgänglig praxis framgått att fortlöpande anspråk på ersättning måste framställas hos a-kassan inom niomånadersfristen också under den tid ett avslagsbeslut av det aktuella slaget prövas i domstol. Inte heller har kassans beslut eller den allmänna information kassan hänvisat till innehållit någon upplysning om detta (jfr HFD 2013 ref 63). Med hänsyn vad som sagts ovan anser HFD att det funnit sådana synnerliga skäl som avses i 47 a § ALF. Arbetslöshetskassan skulle därför ha prövat NN:s anspråk på ersättning trots att ersättningsanspråken grundas på kassakorten som getts in efter den föreskrivna niomånadersfristen. HFD upphäver kammarrättens dom och i enlighet med förvaltningsrättens avgörande och överlämnar målet till kassan för fortsatt handläggning. (HFD:s dom den 26 maj 2015 i mål nr 8285-13)

Överklagande av arbetslöshetskassas beslut om lämnande av uppgift till Försäkringskassan

Frågan i målet var om den enskilde kan överklaga en arbetslöshetskassas uppgift om dagpenning som har överlämnats elektroniskt till Försäkringskassan och som har lagts till grund för beslut om aktivitetsstöd.

Enligt kammarrätten gäller som huvudprincip att det som kan överklagas är ett förvaltningsbeslut, det vill säga ett beslut som fattas av en myndighet. I de fall då förvaltningsuppgifter har överlämnats till ett subjekt utanför den statliga och kommunala organisationen krävs uttryckliga författningsstöd för att dessa subjekts beslut ska vara överklagbara. Arbetslöshetskassorna är privaträttsliga organisationer som handlägger ersättningsärenden enligt ALF. Beslut av en arbetslöshetskassa i ärenden om rätt till ersättning får enligt 49 § ALF överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Kammarrätten konstaterade att arbetslöshetskassan hade lämnat uppgift om den sökandes dagpenning till Försäkringskassan. Någon rätt att överklaga lämnade uppgifter med stöd av 49 § ALF fanns inte, eftersom inget beslut i ärende om rätt till arbetslöshetsersättning hade fattats. Någon bestämmelse som reglerar rätten att överklaga en arbetslöshetskassas överlämnande av aktuella uppgifter till Försäkringskassan finns inte, vare sig i ALF eller i ALFFo.

Kammarrätten undanröjde länsrättens dom och avvisade den sökandes överklagan. (Kammarrätten i Göteborgs beslut den 13 oktober 2011 i mål nr 4544-10)