Departementet önskar ha IAF:s synpunkter på avsnitten 12, 15.4.4. och 16.5 som avser rättegångskostnader i förvaltningsprocessen och i domstolsärenden, en ny kostnadsreglering i förvaltningsprocesslagen samt förslag till lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291).

IAF, har med utgångspunkt i myndighetens ansvarsområde, tagit del av de aktuella avsnitten och uttalar sig utifrån myndighetens erfarenhet av processföring i förvaltningsdomstolarna, främst avseende arbetslöshetsförsäkringen. 

IAF konstaterar att det inom arbetslöshetsförsäkringen finns vissa ärenden av större komplexitet och svårighetsgrad såsom exempelvis bedömning av företagares rätt till arbetslöshetsersättning, EU-rättsliga frågor samt sanktioner och återkrav. Det är därför rimligt att den enskilde, under de förutsättningar som föreslås i betänkandet, i vissa fall ska kunna få ersättning för sina rättegångskostnader för att säkerställa en rättvis rättegång. Däremot ställer sig IAF tveksam till att det är den allmänna parten i ärendet som ska betala, vilket i processer om arbetslöshetsförsäkringen skulle bli antingen IAF eller en arbetslöshetskassa, såvida det inte i myndighetens budgetanslag anvisas särskilda medel för detta. Utredningen anger inte närmare hur själva utbetalningen ska gå till eller om sådana beslut ska kunna överklagas särskilt. IAF noterar sammantaget att utredningen inte tillräckligt tydligt förklarar hur ersättning för rättegångskostnader ska fungera i praktiken.

IAF delar i grunden målet att stärka principen om en rättvis rättegång för alla och konstaterar att betänkandets förslag kan bidra till att förstärka denna princip. Det finns dock behov av ytterligare klargöranden avseende i viss mån ansvarsfördelning och praktisk tillämpning.