Felaktiga utbetalningar i arbetslöshetsförsäkringen 2021
IAF har fått i uppdrag av regeringen att empiriskt studera omfattningen av de felaktiga utbetalningarna inom arbetslöshetsförsäkringen, enligt 7 § första stycket 3 förordningen (2021:663) om arbetet med att säkerställa korrekta utbetalningar från välfärdsystemet (förordningen om korrekta utbetalningar). I uppdraget ingick att uppskatta både de fel som kan studeras empiriskt och de fel där detta inte låter sig göras.
Rapporten besvarar följande frågor:
- Hur mycket arbetslöshetsersättning har betalats ut felaktigt under 2021?
- Hur stor del av de felaktiga utbetalningarna orsakas av Arbetsförmedlingen, arbetslöshetskassorna respektive de sökande?
- Vad orsakar de felaktiga utbetalningarna?
För att kunna presentera den totala omfattningen felaktiga utbetalningar inom arbetsbetslöshetsförsäkringen har vi beräknat fel med hjälp av empiriska studier i form av ärendegranskningar och registerbaserade studier. Resultaten från de empiriska studierna har kompletterats med uppskattningar av felaktiga utbetalningar från risker som inte kunnat studeras empiriskt. Exempel på sådana risker är förekomst av oriktiga intyg eller intyg med felaktiga uppgifter. Samtliga studier handlar om kontroller och uppskattningar efter utbetald ersättning. Vi har bara studerat för mycket utbetald ersättning.
Felaktiga utbetalningar för 564 miljoner kronor under 2021
IAF uppskattar att de totala felaktiga utbetalningarna under 2021 var cirka 564 miljoner kronor, med ett osäkerhetsintervall på 379–770 miljoner kronor. Som andel av den totala ersättning som betalades ut under 2021 motsvarar de felaktiga utbetalningarna 2,6 procent, med ett osäkerhetsintervall på 1,8–3,6 procent. Uppskattningen av totalsiffran inkluderar både empiriskt studerade fel och uppskattningar av felaktiga utbetalningar på grund av risker som inte kunnat studeras empiriskt.
IAF uppskattar att arbetslöshetskassorna har orsakat 19 miljoner kronor i felaktiga utbetalningar under 2021, med ett osäkerhetsintervall på 3–38 miljoner kronor. Motsvarande siffror för Arbetsförmedlingen är 217 miljoner kronor, med ett osäkerhetsintervall på 71–364 miljoner kronor. Ungefär 285 miljoner kronor bedömer vi att den sökande har orsakat, med ett osäkerhetsintervall på 262–325 miljoner kronor.
Av de felaktiga utbetalningarna som orsakats av de sökande bedömer vi att 125 miljoner kronor är misstänkt avsiktliga fel, med ett osäkerhetsintervall på 102–165 miljoner kronor. Dessutom finns en typ av fel som är inbyggd i försäkringen, så kallade förskottsfel. Vi beräknar att de felen är ungefär 43 miljoner kronor.
Bristande information är vanligaste felet
De felaktiga utbetalningarna har flera orsaker. Det rör sig framför allt om att den sökande inte anmäler ändrade förhållanden och att Arbetsförmedlingen inte skickar information som kan påverka rätten till ersättning till arbetslöshetskassorna. En mindre del av de felaktiga utbetalningarna orsakas av felaktiga beslut av arbetslöshetskassorna.
De felaktiga utbetalningarna har minskat
De felaktiga utbetalningarna under 2021 i förhållande till de totala utbetalningarna av arbetslöshetsersättning motsvarar 2,6 procent, med ett osäkerhetsintervall på 1,8–3,6 procent. Motsvarande andel i Delegationen för korrekta utbetalningars slutbetänkande var 3,9 procent av utbetald ersättning, med ett osäkerhetsintervall på 2,4–5,7 procent. Det innebär att de totala felaktiga utbetalningarna sedan dess minskat med ungefär 1,3 procentenhet. Minskningen gäller trots att ersättningsnivåerna var högre under 2021 än tidigare. Vi har i den här rapporten till skillnad från tidigare omfattningsstudie inte heller gjort något antagande om arbetssökandes handlingskorrigering vid upprepade fel. Det här beror på att det saknas underlag för att avgöra om den arbetssökande faktiskt skulle korrigera sitt beteende om sanktion hade utdelats.