Det finns inte någon särskild reglering som gäller uppdragstagare eller någon definition av begreppet i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF). Arbetslöshetsförsäkringen omfattar arbetstagare och företagare. Det väsentligaste kriteriet vid bedömningen av om en uppdragstagare ska definieras som företagare eller som arbetstagare är uppdragstagarens självständighet i förhållande till uppdragsgivaren och dennes verksamhet. I praxis anses den självständiga uppdragstagaren vanligtvis vara företagare och den osjälvständiga uppdragstagaren anses vara anställd.

I oktober 2015 skickade IAF en webbenkät till samtliga arbetslöshetskassor. Den handlade om omfattningen och hanteringen av ärenden som gällde uppdragstagare. Enkätsvaren visade bland annat att:

• Totalt uppskattade arbetslöshetskassorna antalet uppdragstagarärenden till omkring 2 400 under 2015. Det motsvarar omkring 7 uppdragstagarärenden per 1 000 ersättningstagare.
• Åren därefter uppskattade de att det kommer att ske en ökning med 6–10 procent per år. År 2019 uppskattade de antalet ärenden till omkring 3 200 stycken. 
• Skillnaden mellan arbetslöshetskassorna är stor. Det var 13 arbetslöshetskassor som hade färre än 5 ärenden per 1 000, och 13 som hade mellan 5 och 15 ärenden per 1 000 ersättningstagare. Två arbetslöshetskassor hade ett större antal ärenden: 265 respektive 40 ärenden per 1 000 ersättningstagare. 
• Samtliga arbetslöshetskassor uppgav att de hade någon form av rutin för handläggningen av uppdragstagarärenden i form av bland annat egna blanketter för informationshämtning och för att få bättre beslutsunderlag.

Svårigheter i handläggningen av uppdragstagare

De flesta arbetslöshetskassorna ansåg att handläggningen av uppdragstagare var svår. De uppgav bland annat följande:

• Det var svårt att bedöma om en uppdragstagare ska anses vara självständig eller osjälvständig.
• Det var svårt att få in underlag för bedömningen i ärendet på grund av bland annat otydliga anställningsvillkor eller överenskommelser.
• Det uppstod svårigheter att handlägga ersättningssökande som anlitat egenanställningsföretag.
• Rättspraxis spretade för uppdrag för liknande förutsättningar och det fanns för få vägledande domar.
• Det skulle vara önskvärt med ett förtydligande av regelverket när det gäller var gränsen mellan självständig och osjälvständig ska dras.

IAF:s slutkommentar

IAF konstaterar att det krävs en kvalificerad juridisk bedömning av om en uppdragstagare ska betraktas som arbetstagare eller företagare. Uppdragstagarärendena väntas dessutom öka i omfattning de närmaste åren, vilket ligger i linje med den pågående förändringen på arbetsmarknaden. IAF anser att det i dagläget inte är möjligt att genom lagstiftning undanröja de kvalificerade helhetsbedömningar som arbetslöshetskassorna måste göra i varje enskilt fall. Eftersom varje ärende är unikt krävs en noggrann bedömning av varje omständighet i ärendet.