En enhetligare hantering av uteslutningar och frånkännanden
Arbetslöshetskassorna skiljer sig fortsatt åt i hur de hanterar uteslutningar och frånkännanden, samt återkrav som inte går vidare för prövning av sanktion. Syftet med detta uppdrag är att få hanteringen mer enhetlig och i enlighet med regelverket. Därför har IAF i samverkan med arbetslöshetskassorna och deras samorganisation, SO, diskuterat ämnet i sex fokusgrupper. Inledningsvis granskade IAF 82 ärenden som sedan låg till grund för diskussionerna.
Statistiken visar att antalet beslut om uteslutningar och frånkännanden skiljer sig mellan arbetslöshetskassorna. IAF kan dock inte se att antalet ersättningstagare nödvändigtvis påverkar antalet beslut. Ärendegranskningen visar att arbetslöshetskassorna tenderar att vara generösa i sina bedömningar.
Under uppdraget har det framkommit att arbetslöshetskassorna registrerar beslut om uteslutning olika. Efter att rapporten publicerats framkom även att statistiken över antal frånkända behövde justeras. Detta föranledde att IAF, från samtliga arbetslöshetskassor, begärde in uppgifter om antal uteslutna under 2014 och 2015 samt bad dem kvalitetssäkra den nya statistiken över antal frånkända. Utifrån detta har IAF reviderat rapporten.
Handlingen ska styra när ett ärende prövas för sanktion
Majoriteten av arbetslöshetskassorna har ett internt riktmärke för när ett ärende ska prövas för sanktion. Även om riktmärket inte ska ses som en gräns finns det risker att de skapar en intern praxis och flyttar fokus från bedömningen av handlingen. Det är alltid handlingen som ska styra och det behöver inte ha gått ut pengar för att det ska bedömas som medvetet eller grovt vårdslöst. Arbetslöshetskassornas varierande hantering av uteslutningar och frånkännanden leder till att medlemmar behandlas olika. Regelverket lämnar ingen nedre gräns för när felaktigheter ska prövas för sanktion.
Organisationen påverkar hanteringen
I samtliga fokusgrupper framkom att arbetslöshetskassornas organisation och branschtillhörighet har en stor betydelse för hur de hanterar uteslutningar och frånkännanden. IAF rekommenderar att de som handlägger uteslutningar och frånkännanden har en hög kunskapsnivå och att återkravshandläggare har en grundläggande kunskap om vilka ärenden som bör prövas för sanktion.
Steglös fördelning av frånkännandedagar utnyttjas olika
Den steglösa fördelningen av antal frånkännandedagar utnyttjas i olika omfattning, vilket är svårt att förena med en likabehandling av medlemmarna. Frågan bör därför diskuteras inom ramen för arbetslöshetskassornas gemensamma arbete. Mer domstolspraxis på varje nivå, det vill säga olika antal frånkännandedagar, skulle i förlängningen kunna leda till en större enhetlighet.
Bristfällig dokumentation leder till svårigheter
Vid beslut om frånkännande istället för uteslutning ska arbetslöshetskassans bedömning av de särskilda skälen alltid tydligt framgå. Besluten bör alltid vara väl underbyggda och noga dokumenterade för att de enkelt ska gå att följa. IAF ser även ett behov av att arbetslöshetskassans bedömningar dokumenteras i de ärenden som inte leder till någon sanktion.
Samverkan ger enhetligare hantering
Arbetslöshetskassorna har under uppdragets gång lyft behovet av att få diskutera och utbyta erfarenheter med varandra. IAF rekommenderar att arbetslöshetskassorna i högre grad samverkar för att få en enhetlig hantering av uteslutningar och frånkännanden.
Registrering av beslut
På grund av de brister i registerkvalitén som framkommit rekommenderar IAF att SO uppdaterar handläggarstödet med uppgifter om hur uteslutningar och frånkännanden ska registreras.