HFD konstaterade att bestämmelsen i 2 kap. 13 § första stycket IAFFS 2014:5 om att tid med avgångsvederlag inte kan slås samman med tid med ett annat arbete när dagsförtjänsten ska beräknas, innebär en inskränkning av vad som följer av 25 a § första stycket lagen om arbetslöshetsförsäkring. En sådan föreskrift har inte stöd i bemyndigandena i 27 och 4 b §§ förordningen om arbetslöshetsförsäkring. Då bestämmelsen tillför regleringen något nytt är den inte heller en verkställighetsföreskrift. Bestämmelsen står alltså i strid med överordnad författning och det följer då av 11 kap. 14 § regeringsformen att den inte får tillämpas. Såväl AAs avgångsvederlag som arbetsinkomst under ramtiden ska medräknas i underlaget för beräkning av dagsförtjänsten inom arbetslöshetsförsäkringen.