På iaf.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

IAF Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens föreskrifter om arbetslöshetsförsäkring

Utkom från trycket den 30 november 2018.

Beslutade den 16 november 2018.

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen föreskriver följande med stöd av

  • 3, 13, 23 g, 25 a, 36 och 38  §§ lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring och 
  • 2 a, 4 a, 4 b, 5 b, 10, 27 och 31 §§ förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring. 

Första kapitlet – de allmänna villkoren för rätt till ersättning vid arbetslöshet

Statlig lönegaranti vid konkurs

1 § En sökande som har blivit arbetslös på grund av arbetsgivarens konkurs, och som ansöker om ersättning innan uppsägningstiden har löpt ut, ska lämna en kopia på konkursförvaltarens beslut till arbetslöshetskassan. Av beslutet ska det framgå 

- vilka lönefordringar som gäller tid före uppsägningen och som redan ersatts genom garantibeloppet, samt 

- hur mycket av garantibeloppet som återstår för att täcka lönen under uppsägningstiden. 

Arbetslöshetskassan ska lägga ut det som återstår av garantibeloppet som lön under uppsägningstiden för de dagar som den sökande har rätt till lön. Först när beloppet förbrukats, kan den sökande anses som arbetslös enligt arbetslöshetsförsäkringen.

Lärare, cirkelledare och SFI-lärare med ferielön och anställda med uppehållslön

Tid som inte är ersättningsberättigad

2 § En sökande som arbetar i en läsårsanknuten verksamhet har inte rätt till arbetslöshetsersättning under ferieuppehåll när han eller hon har haft rätt till ferie- eller uppehållslön.

Cirkelledare och SFI-lärare har inte heller rätt till arbetslöshetsersättning under tjänstgöringsfri tid som kan anses ersatt genom ferielön.

Tid som inte ger rätt till ersättning beräknas och läggs ut enligt 3-9 §§.

Beräkning av tid med ferielön

3 § Arbetslöshetskassan ska beräkna tid med ferielön genom att antalet kalenderdagar som anställningen har omfattat under verksamhetsåret multipliceras med 0,17 multiplicerat med sysselsättningsgraden i anställningen.

Beräkning av tjänstgöringsfri tid

4 § Tjänstgöringsfri tid som inte ger cirkelledare och SFI-lärare rätt till ersättning ska arbetslöshetskassan beräkna genom att antalet kalenderdagar som anställningen har omfattat under arbetsåret multipliceras med 0,26 multiplicerat med sysselsättningsgraden i anställningen.

Beräkning av tid med uppehållslön

5 § Arbetslöshetskassan ska beräkna tid med uppehållslön genom att den uppehållslön som den sökande har rätt till divideras med daglönen. Daglönen räknas fram genom att den genomsnittliga månadslönen divideras med trettio. 

Om sysselsättningsgraden har varit mindre än heltid, ska arbetslöshets- kassan multiplicera antalet kalenderdagar som den sökande inte har rätt till arbetslöshetsersättning för med sysselsättningsgraden.

Normalarbetstid eller arbetsutbud lägre än fyrtio timmar

6 § Om normalarbetstiden eller arbetsutbudet är lägre än fyrtio timmar, men större än eller lika med den beräknade sysselsättningsgraden multiplicerad med fyrtio, ska arbetslöshetskassan multiplicera antalet framräknade dagar som den sökande inte har rätt till arbetslöshets- ersättning för med fyrtio dividerat med normalarbetstiden.

Om arbetsutbudet understiger normalarbetstiden ska arbetslöshetskassan i stället multiplicera antalet framräknade dagar med fyrtio dividerat med utbudet.

Avrundning

7 § Om det vid beräkningen av dagar som inte ger rätt till ersättning uppkommer ett brutet tal avrundas detta till närmast högre hela tal.

Utläggning av tid som inte ger rätt till ersättning

8 § Arbetslöshetskassan ska lägga ut tid som inte ger rätt till ersättning från första dagen i ferieuppehållet.

För cirkelledare och SFI-lärare ska arbetslöshetskassan lägga ut tid som inte ger rätt till ersättning från och med den vecka då den 1 juni infaller.

Utläggning av dagar vid kombinerad anställning som lärare och cirkelledare eller vid anställning med uppehållslön

9 § För en sökande som under verksamhets- eller arbetsåret har kombinerat flera anställningar som lärare eller cirkelledare, eller som varit anställd med uppehållslön, ska arbetslöshetskassan lägga ut de dagar som inte ger rätt till arbetslöshetsersättning efter varandra från och med den första dagen i ferieuppehållet.

Andra kapitlet – arbetsvillkoret

Beräkning av ramtid

Arbetslöshetens början

1 § Arbetslösheten börjar när den sökande anmäler sig hos den offentliga arbetsförmedlingen enligt bestämmelserna i 1 § Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens föreskrifter (IAFFS 2017:2) om anmälan hos den offentliga arbetsförmedlingen för rätt till ersättning vid arbetslöshet.

Dagar som Arbetsförmedlingen är stängd räknas som arbetslösa dagar, om den sökande anmäler sig hos Arbetsförmedlingen den första dagen då Arbetsförmedlingen åter är öppen. Detta gäller endast dagar då den sökande kan få arbetslöshetsersättning enligt 20 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.

Utgångspunkt för att beräkna ramtiden

2 § Arbetslöshetskassan ska beräkna ramtiden i kalendermånader med utgångspunkt i ett månadsskifte.

Om anmälningsmånaden inte räknas med i ramtiden, ska ramtiden räknas från närmast föregående månadsskifte. 

Har den sökande fått avgångsvederlag eller ekonomiskt skadestånd som motsvarar utebliven lön, ska dessa månader räknas in i ramtiden. Om den sista månaden inte innehåller så mycket tid att den är tillgodoräkningsbar i ett arbetsvillkor, ska den betraktas som anmälningsmånad.

Prövning av tillgodoräkningsbara månader

Ordningsföljd för prövningen

3 § Prövningen av arbetsvillkoret startar med månaden närmast före arbetslöshetens början.

Om en månad som inte är tillgodoräkningsbar i arbetsvillkoret innehåller lika mycket tid som är överhoppningsbar som tid som inte är överhoppningsbar, ska det alternativ som är förmånligast för den sökande väljas. 

Om tid i ett förvärvsarbete och tid som jämställs med förvärvsarbete enligt 13-13 a §§ lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring inte var för sig räcker för att en viss kalendermånad ska kunna tillgodoräknas, ska den tillgodoräkningsbara tiden under månaden läggas samman.

Alternativ prövning enligt 12 § första stycket 2 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

4 § Om den sökande inte har uppfyllt arbetsvillkoret genom huvudregeln, ska arbetslöshetskassan göra en alternativ prövning enligt 12 § första stycket 2 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (alternativregeln).

Vid denna prövning läggs ramtiden ut på nytt. Hänsyn ska då tas till: 

a) de regler som gäller för anmälningsmånaden, och 

b) bedömningen av om en månad ska ingå i ramtiden.

Prövning av månader och timmar sker i tre steg.

  1. Arbetslöshetskassan prövar om den sökande har sex samman¬hängande kalendermånader – exklusive överhoppningsbara månader – som innehåller minst femtio timmar arbetad eller jämställd tid. Prövningen börjar med den första tillgodoräkningsbara månaden närmast före arbetslöshetens början.
  2. Om villkoren enligt 1 inte är uppfyllda, fortsätter prövningen med en förskjutning av utgångspunkten av ramtiden till närmast föregående tillgodoräkningsbara månad bakåt under ramtiden.
  3. Om det finns sex sammanhängande tillgodoräkningsbara månader, men det sammanlagda antalet arbetade timmar under månaderna blir lägre än fyrahundraåttio, ska prövningen återupptas enligt 2 osv.

Prövning enligt 13 a § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

5 § Om den sökande inte uppfyller arbetsvillkoret med enbart förvärvsarbete och jämställd tid enligt 13 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring, ska arbetsvillkoret först prövas enligt huvudregeln. Om det behövs ska arbetsvillkoret prövas därefter enligt alternativregeln. I sådana fall ska arbetslöshetskassan ta hänsyn till tid som den sökande har fått föräldrapenning eller fullgjort totalförsvarsplikt enligt 13 a § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring, på samma sätt som i 3-4 §§. 

Prövning av totalförsvarsplikt och föräldrapenning

6 § Tid som den sökande har fullgjort totalförsvarsplikt eller fått föräldrapenning får ensam eller tillsammans med arbetad tid tillgodoräknas med högst fem dagar eller fyrtio timmar per vecka. Varje hel dag anses motsvara åtta timmars arbete. Tre fjärdedels, halv, en fjärdedels respektive en åttondels föräldrapenning motsvarar sex, fyra, två respektive en timmes arbete.

Regler för vissa typer av arbeten

Tillgodoräknande av förberedelsetid och repetitionstid

7 § När arbetslöshetskassan prövar arbetsvillkoret för vissa grupper av yrkesutövare vars arbete kräver exempelvis förberedelse- eller repetitionstid, får sådan tid tillgodoräknas enligt branschtillämpningsavtal som ska godkännas av Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen. Detta gäller bara om antalet timmar inte redovisas i arbetsgivarintyg eller liknande.

Dessa regler ska tillämpas på de aktuella yrkesgrupperna oberoende av vilken arbetslöshetskassa den sökande är medlem i.

Arbete utomlands i länder utanför EU och EES-området samt Schweiz

8 § Följande arbeten utomlands ska arbetslöshetskassan jämställa med arbete i Sverige och tillgodoräkna den sökande när arbetsvillkoret prövas:

  1. arbete hos en arbetsgivare med säte i Sverige, om lön betalas ut från Sverige,
  2. tjänstgöring vid svenska Försvarsmaktens utlandsstyrka,
  3. biståndsarbete som Sida eller någon annan svensk statlig myndighet står lönekostnaderna för, eller
  4. arbete hos Nordiska rådet, Nordiska ministerrådet eller organ som är knutna dit.

Beräkning av arbetad tid för lärare och cirkelledare

9 § För lärare och cirkelledare som har haft en tjänst där heltid anges i undervisningsskyldighet per vecka, ska arbetslöshetskassan räkna upp undervisningstimmarna så att de motsvarar arbetade timmar i en fyrtiotimmarsvecka. Beräkningen görs genom att fyrtio multiplicerat med antalet undervisningstimmar divideras med antalet undervisningstimmar för heltidstjänst.

När undervisningsskyldigheten i en tjänst är bestämd till ett visst antal timmar per år, ska detta tal divideras med fyrtio för att få fram tjänstens omfattning per vecka. 

Om beräkningen ger ett brutet timtal ska detta avrundas till närmast lägre hela timtal.

Tillgodoräknande av arbete åt familjemedlem eller nära anhörig

10 § En sökande som i arbetsvillkoret vill tillgodoräkna sig arbete åt en familjemedlem eller nära anhörig ska uppmanas att styrka att han eller hon har haft en verklig anställning med lön. 

Tid som jämställs med förvärvsarbete

Beräkning av tid med avgångsvederlag

11 § Tid med avgångsvederlag beräknas enligt följande.

  1. Om den sökande har haft fast månadslön ska avgångsvederlaget divideras med den sökandes genomsnittliga avtalade lön per månad under det senaste året i den anställning som avgångsvederlaget avser. Om det är förmånligare för den sökande får avgångsvederlaget i stället beräknas enligt punkt 2.
  2. Om den sökande har haft varierad lön ska avgångsvederlaget divideras med den sökandes faktiska genomsnittliga inkomst per månad under det senaste året i den anställning som avgångsvederlaget avser. I inkomstunderlaget ska hänsyn tas till regelmässigt utbetalade ersättningar som har beskattats som inkomst av tjänst.

Den tid som beräknats på detta sätt läggs ut i kalenderdagar med början från och med första dagen efter att anställningen upphört.

Beräkning av tid med ekonomiskt skadestånd som motsvarar utebliven lön

12 § Den del av ett ekonomiskt skadestånd som motsvarar utebliven lön, ska räknas om enligt följande.

  1. Om den sökande har haft fast lön, ska skadeståndet divideras med den normala avtalade månadsinkomst som den sökande hade när anställningen upphörde.
  2. Om den sökande har haft varierad lön, ska skadeståndet divideras med den genomsnittliga månadsinkomst som den sökande hade under det senaste året i den anställning som skadeståndet avser.   

Den beräknade tiden läggs ut i kalenderdagar med början från och med första dagen efter att anställningen har upphört.

Tredje kapitlet – ersättningens omfattning och karens samt ersättningsperiodens längd

Karenstid

1 § När arbetslöshetskassan ska beräkna den tid som den sökande enligt 21 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring ska fullgöra karensdagarna inom, ska tolv månader vara lika med femtiotvå sammanhängande kalenderveckor.

Ersättningsperiod

2 § En dag som den sökande har frånkänts rätt till ersättning för enligt 46 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring, ska räknas in i en ersättningsperiod som en dag med ersättning.

Avbrott i ersättningsperioden

3 § Vid bedömningen av ett avbrott i en ersättningsperiod enligt 23 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring ska tolvmånadersperioden vara lika med trehundrasextiofem dagar.

Fjärde kapitlet – normalarbetstid

Beräkning per vecka

Genomsnittlig arbetstid

1 § Den sökandes genomsnittliga arbetstid (normalarbetstid) per vecka beräknas genom att det totala antalet arbetade timmar under de kalendermånader som ingår i ramtiden läggs samman. Utöver arbetad tid i månader som innehåller förvärvsarbete i sådan omfattning att de är tillgodoräkningsbara i ett arbetsvillkor, läggs även tid som ersatts med sjuklön och tid med socialförsäkringsförmåner enligt 23 b § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring. Den totala summan divideras med antalet veckor under månaderna (antalet månader multiplicerat med 4,33). 

Tid i den sista tillgodoräkningsbara månaden som ligger efter den dag den sökande har anmält sig hos Arbetsförmedlingen och gjort anspråk på ersättning, ska inte räknas med vid beräkningen av normalarbetstiden.

Om anmälningsmånaden ingår i ramtiden ska följande delningstal (veckor) användas för en sådan månad:

anmäld hos Arbetsförmedlingen dag 

    1-7 = 1 vecka

  8-14 = 2 veckor

15-21 = 3 veckor

22-28 = 4 veckor

29-31 = 4,33 veckor.

Totalförsvarsplikt och föräldrapenning

2 § Vid beräkningen av normalarbetstiden får inte tid med totalförsvarsplikt räknas med. 

Tid med föräldrapenning får räknas med om månaden i övrigt innehåller arbete i sådan omfattning att den är tillgodoräkningsbar i arbetsvillkoret.

Om tid med föräldrapenning eller totalförsvarsplikt tagits i anspråk med en eller två månader för att uppfylla arbetsvillkoret, ska normalarbetstiden istället grunda sig på resterande elva eller tio månader.

Schemalagd arbetstid

3 § Om den sökande har haft schemalagd arbetstid som omfattar längre period än en vecka, ska den arbetade tiden fördelas jämnt över de veckor schemat omfattar när normalarbetstiden beräknas. Detsamma gäller om den sökande har haft en anställning med arbetet förlagt så att viss tid varit tjänstgöringsfri.

Lägsta normalarbetstid

4 § Om normalarbetstiden vid beräkningen understiger åtta timmar, ska den ändå fastställas till åtta timmar.

Underlaget för normalarbetstid i vissa fall

Omräkning av fastställd normalarbetstid

5 § Om den sökande har haft ett sammanhängande avbrott i minst tjugofem veckor under den pågående ersättningsperioden på grund av arbete med längre veckoarbetstid än tidigare, ska arbetslöshetskassan räkna om och fastställa en ny normalarbetstid. Arbetslöshetskassan ska inte ändra normalarbetstiden om den sökandes dagsförtjänst därigenom blir lägre.

När arbetslöshetskassan beräknar normalarbetstiden ska den lägga ut en ramtid på tolv månader.

Första och andra stycket gäller även vid avbrott under avstängningstid enligt 43-43 b §§ lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.

Tid med avgångsvederlag vid bestämmande av arbetsvillkor och normalarbetstid

 6 § Om det ingår tid med avgångsvederlag i ramtiden, ska den sökande antas ha förvärvsarbetat under vederlagstiden i samma omfattning som den fast avtalade arbetstiden i genomsnitt per vecka under det senaste året i den anställning som avgångsvederlaget avser.

Om den sökande inte har haft någon fast avtalad arbetstid, får han eller hon i stället antas ha förvärvsarbetat under vederlagstiden i samma omfattning som den faktiskt arbetade tiden i genomsnitt per vecka under det senaste året i den anställning som avgångsvederlaget avser.

Femte kapitlet – inkomstrelaterad ersättning

Dagsförtjänst

1 § Arbetslöshetskassan ska grunda den sökandes dagsförtjänst på den förvärvsinkomst av arbete och det ersättningsbelopp som får tillgodoräknas enligt 23 b § lagen (1997: 238) om arbetslöshets- försäkring under de månader som normalarbetstiden beräknas på.  

Arbetslöshetskassan ska i underlaget för att beräkna dagsförtjänsten förutom lön även räkna med övriga av arbete förekommande ersättningar och förmåner, som har beskattats som inkomst av tjänst. 

Inkomsten räknas upp enligt senast gällande avtal, om det arbete som har räknats med vid fastställande av normalarbetstiden på grund av överhoppningsbar tid ligger längre tillbaka i tiden än tolv månader från ansökan om ersättning.

Normalarbetstiden höjd till åtta timmar

2 § Om normalarbetstiden har fastställts till åtta timmar per vecka och det verkliga antalet timmar understiger åtta, ska dagsförtjänsten beräknas på det verkliga antalet timmar.

Omräkning av fastställd dagsförtjänst

3 § Arbetslöshetskassan ska räkna om fastställd dagsförtjänst under pågående ersättningsperiod i följande fall.

  1. När normalarbetstiden räknas om.
  2. Efter det att löneförhandlingarna för medlemmarna inom arbetslöshetskassans verksamhetsområde avslutats.
    Arbetslöshetskassan får inte räkna upp löneunderlaget retroaktivt.

Inkomst under tid med avgångsvederlag vid beräkning av dagsförtjänst

4 § Om det ingår tid med avgångsvederlag som har beräknats enligt 2 kap. 11 § 1 i ramtiden, ska den sökande antas ha haft en inkomst per månad under vederlagstiden som motsvarar den genomsnittliga avtalade månadslönen under det senaste året i den anställning som avgångsvederlaget avser.

Om tid med avgångsvederlag i stället har beräknats enligt 2 kap. 11 § 2, ska den sökande antas ha haft en inkomst per månad under denna tid som motsvarar den faktiska genomsnittliga inkomsten per månad under det senaste året i den anställning som avgångsvederlaget avser. I inkomstunderlaget ska ersättningar och förmåner som beskattas som inkomst av tjänst räknas med.

Pensionsavdrag

Omräkning av pensionsavdrag

5 § Ett fastställt pensionsavdrag ska gälla till dess att en arbetslöshetskassa begär en anmälan om arbetslöshet. Pensionsavdraget räknas om dessförinnan endast om den sökande har fått en väsentlig förändring av sin pension.

Sjätte kapitlet – företagare

Avvecklingsåtgärd i näringsverksamhet som har upphört

1 § En sådan avvecklingsåtgärd som avses i 5 b § förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring är en enstaka åtgärd som endast kräver en begränsad arbetsinsats och som inte kan anses som en fortsättning på den tidigare bedrivna näringsverksamheten.

Exempel på en enstaka avvecklingsåtgärd enligt första stycket är 

- avregistrering av F-skatt, 

- avregistrering av moms, 

- avregistrering hos Bolagsverket, 

- återkallande av tillstånd, 

- försäljning av lokaler, 

- försäljning av fastigheter, 

- försäljning av inventarier, 

- försäljning av återstående lager, 

- uppsägning av hyresavtal, 

- upprättande av PM till kommunen om miljöskadlig verksamhet, 

- saneringsåtgärd efter miljöfarlig verksamhet, 

- åtgärd med anledning av konkurs, 

- åtgärd med anledning av likvidation, 

- indrivning av kvarstående fakturor, 

- åtgärd med anledning av verksamhetsanknutna tvister, eller 

- annan liknande åtgärd.

Dagsförtjänst

2 § Arbetslöshetskassan ska beräkna en företagares dagsförtjänst till en tvåhundrasextiondel av årsinkomsten. Om näringsverksamheten inte har bedrivits ett helt år, räknas det brutna året som en så stor del av tvåhundrasextio som motsvarar de månader då verksamheten bedrivits i förhållande till ett helt år. Vid en bruten månad ska det faktiska antalet arbetsdagar räknas med.

Preliminärt beräknad dagpenning

3 § Arbetslöshetskassan ska besluta om en preliminärt beräknad dagpenning om den sökande helt saknar beslut om slutlig skatt på inkomst av verksamheten för den tid som dagsförtjänsten ska grundas på när arbetslösheten börjar. Underlaget för beräkningen av dags- förtjänsten ska då grundas på inkomst av verksamheten för det beskattningsår som beslutet om slutlig skatt ska komma att avse.

Detta gäller även när dagsförtjänsten enligt artikel 62.3 rådets förordning (EG) 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen ska grundas på inkomst från den senaste perioden av verksamhet som egenföretagare i ett annat medlemsland, och det saknas dokument som styrker inkomsten. 

Om den slutliga beräkningen leder till en höjning av dagpenningen, ska dagpenningen räknas upp retroaktivt från arbetslöshetens första dag.

Sjunde kapitlet – deltidsarbetslöshet

Arbetslöshet del av vecka

Beräkning enligt omräkningstabellen

1 § Om den sökande är arbetslös del av vecka beräknas antalet dagpenningbelopp enligt omräkningstabellen med utgångspunkt i normalarbetstiden. Normalarbetstiden minskas med hindertid, som består av: 

- arbetade timmar, 

- karenstid, 

- tid som den sökande har haft annat ersättningshinder, samt 

- dagar då den sökande varit avstängd från ersättning enligt 43 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.

Om sammanräkningen av hindertid ger ett brutet timtal avrundas det till närmast lägre hela timtal.

Arbete under ersättningsvecka

2 § Om den sökande har schemalagt deltidsarbete som inte häver arbetslösheten helt, ska den arbetade tiden fördelas jämnt över de veckor schemat omfattar, när ersättningen beräknas. Denna beräkning ska ske enligt omräkningstabellen. Detsamma gäller om den sökande har en deltidsanställning med arbetet förlagt så att viss tid är tjänstgöringsfri.

Om den sökande har lämnat någon dag på sin ansökan om ersättning odeklarerad och trots uppmaning inte kompletterat ansökan, ska den odeklarerade dagen räknas som en dag med åtta timmars arbete.

Om den sökande i en ersättningsvecka har arbetat under sådana dagar då han eller hon inte varit anmäld vid Arbetsförmedlingen, ska avdrag göras med den arbetade tiden om detta ger ett större avdrag än den sammanräknade hindertiden.

En arbetsfri dag som det har betalats ut lön för räknas som arbetad dag. 

Hindertid i övrigt

3 § Hinderdag och avstängningsdag beräknas som en femtedel av normalarbetstiden.

Om den sökande har deklarerat att han eller hon har varit förhindrad att arbeta på lördag och söndag, påverkar det inte ersättningen för veckan.

Minskat arbetsutbud

4 § Om den sökande har minskat sitt arbetsutbud ska den fastställda normalarbetstiden, vid användning av omräkningstabellen, minskas med lika många timmar som utbudet sänkts. Hindertid beräknas i dessa fall som en del av arbetsutbudet, inte som del av normalarbetstiden.

Deltidsarbete som lärare, cirkelledare, SFI-lärare eller anställning med uppehållslön

5 § En sökande som har arbetat deltid som lärare, cirkelledare eller SFI-lärare, eller en sökande som har varit anställd med uppehållslön och inte samtidigt under verksamhetsåret varit anmäld på Arbetsförmedlingen, har inte rätt till arbetslöshetsersättning under ferieuppehållet.

Om den sökande däremot har fått arbetslöshetsersättning under terminen och jämsides med denna ersättning arbetat deltid, kan han eller hon ha rätt till ersättning i samma omfattning under ferieuppehållet om anställningen inte har upphört.

Användning av omräkningstabellen vid konstnärligt arbete  

Omvandling av inkomst till timmar

6 § Om den sökande har utfört konstnärligt arbete som musiker, sångare, skådespelare eller annat artistiskt arbete, ska arbetad tid och den inkomst han eller hon haft av sådant arbete anges på sin ansökan om ersättning.

För att fastställa ersättningen enligt omräkningstabellen ska inkomsten omvandlas till timmar genom att den divideras med ett schabloniserat timlönebelopp. Det schabloniserade timlönebeloppet fastställs av Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen med utgångspunkt i de avtal som gäller för motsvarande arbete som anställd. Det schabloniserade timlönebeloppet fastställs efter begäran från någon av de arbetslöshetskassor vars verksamhetsområde omfattar konstnärligt arbete.

Beräkning av ersättning

7 § Utgångspunkten för beräkningen av ersättningen är kalenderveckan.

Om inkomsten för en dag understiger timlönebeloppet gånger åtta, ska ersättningsberäkningen utgå från den deklarerade arbetstiden. Om inkomsten uppgår till åtta gånger timlönebeloppet eller mer, ska inkomsten divideras med timlönebeloppet. Det framräknade timtalet dras av från normalarbetstiden när ersättning för veckor beräknas enligt omräkningstabellen.

Om det timtal som beräknas enligt föregående stycke överstiger fyrtio, ska överskjutande timmar dras av när antalet ersättningsdagar för den andra ersättningsveckan beräknas. Eventuella återstående timmar dras av vid ersättningsberäkningen för följande ersättningsveckor.

Åttonde kapitlet – bisyssla

Beslut om godkänd bisyssla

1 § En sökande som i sin anmälan om arbetslöshet anger att han eller hon har ett extraarbete har rätt att få ett beslut av arbetslöshetskassan om detta arbete är godkänt som bisyssla eller inte. Om arbetslöshetskassan har godkänt extraarbetet som bisyssla, ska det framgå av arbetslöshetskassans beslut om det är en bisyssla i form av anställning eller näringsverksamhet. Arbetslöshetskassan ska i beslutet vidare ange tid och inkomst – i genomsnitt – per vecka som arbetslöshetskassan har beräknat för bisysslan. 

Avdrag för bisyssleinkomst

2 § Om den sökandes inkomst av bisysslan överstiger sex grundbelopp per vecka, eller om den sökande beräknar att inkomsten kommer att överstiga detta belopp, ska arbetslöshetskassan för varje vecka göra avdrag med det belopp som överstiger sex grundbelopp. Det framräknade beloppet reducerar ersättningen per dag i proportion till det antal dagar som ersätts enligt omräkningstabellen. 

Nionde kapitlet – ansökan om ersättning

Ansökan

1 § En ansökan om ersättning ska göras på blankett som har bestämts av Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen. Ansökan kan göras på två sätt:

  1. skriftligt per post, eller  
  2. elektroniskt genom arbetslöshetskassornas digitala kanaler. 

Arbetsintyg för företagare

2 § En sökande som varit verksam som egen företagare ska lämna försäkran och intyg om verksamheten som underlag för bedömningen av rätten till ersättning på blanketten ”Arbetsintyg för företagare” eller på arbetslöshetskassans egen blankett med motsvarande innehåll. 

Årsuppgifter för fiskefartyg med besättning

3 § I samband med sin första ansökan varje år om arbetslöshetsersättning vid tillfälligt avbrott i fisket, ska fiskelicensinnehavaren eller skepparen lämna in arbetslöshetskassans fastställda blankett ”Årsuppgifter för fiskefartyg med besättning” till kassan. På blanketten ska fiskelicensinnehavaren och skepparen, om dessa är olika personer, genom underskrifter försäkra att årsuppgifterna är riktiga.

Intyg om tillfälligt avbrott i fiskeverksamhet

4 § En sökande ska styrka arbetslöshet som beror på väderleks- eller ishinder i fisket genom ett intyg undertecknat av skepparen på fartyget. Till intyget ska det bifogas en kopia på sista loggboksbladet, kustfiskejournalen, e-loggboken eller annan motsvarande handling som gäller tid före den första arbetslösa dagen.

Tionde kapitlet – avstängning

Beräkning av avstängningsdagar

1 § En avstängningsdag är alltid en hel dag. Maximalt fem avstängningsdagar kan räknas av per vecka (femdagarsregeln). Detta gäller även för en sökande som minskat sitt arbetsutbud så att normalarbetstiden överstiger arbetsutbudet.

Inom ramen för femdagarsregeln ska samtliga dagar som den sökande arbetat minst tre timmar räknas som avstängningsdagar. Detta gäller även lördag och söndag.

__________________

Denna författning träder i kraft den 17 december 2018, då Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens föreskrifter (IAFFS 2016:3) upphör att gälla.

På Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens vägnar

PETER EKBORG

Lena Aronsson