Varför har a-kassorna olika sanktionsgrader? IAF redovisar två orsaker
Rätten till arbetslöshetsersättning utgår från kravet att vara aktiv med att söka jobb och stå till arbetsmarknadens förfogande. Både Arbetsförmedlingen och a-kassorna har ett kontrollansvar i försäkringen. A-kassan ska utreda Arbetsförmedlingens underrättelser och besluta om åtgärder enligt arbetslöshetsförsäkringen sanktionsregler. A-kassorna registrerar åtgärderna olika och det finns skillnader i hur de utreder underrättelser. Det visar rapporten 2025:2 Orsaker till olika sanktionsgrader hos arbetslöshetskassorna från Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF).
Begreppet sanktionsgrad mäter hur stor andel av de prövade underrättelserna som ledde till beslut om sanktion. IAF har undersökt varför sanktionsgraden är olika mellan olika a-kassor och uppskattat hur stor betydelse de olika orsakerna har för de skillnader i sanktionsgrad som finns.
– Det är viktigt att arbetssökande behandlas lika, och därför har vi granskat orsakerna till att a-kassornas sanktionsgrad är olika, säger Jessica Idbrant som är enhetschef för analysenheten vid IAF.
IAF konstaterar att de främsta orsakerna till skillnaderna är att a-kassorna registrerar åtgärder för underrättelser olika och att de tillämpar reglerna olika.
– Skillnaderna skulle minska om a-kassorna börjar att registrera åtgärder för underrättelser på samma sätt och ställer samma krav på sökanden i sina utredningar. Vår rapport ger a-kassorna ett underlag till att utveckla handläggarstödet för ökad likabehandling vid utredning av underrättelser och beslut om varningar eller indragen ersättning, säger Jessica Idbrant.
Rapporten 2025:2 Orsaker till olika sanktionsgrader hos arbetslöshetskassorna är ett kunskapsunderlag som IAF och a-kassorna kan använda som utgångspunkt för att utveckla a-kassornas handläggarstöd och arbetssätt inom arbetslöshetsförsäkringen.