Fler a-kassor höjde än sänkte medlemsavgiften under 2021
Tolv a-kassor höjde och tre sänkte medlemsavgiften under 2021. I december 2021 var den lägsta medlemsavgiften 120 kronor och den högsta 170 kronor per månad.
Diagrammet nedan visar de arbetslöshetskassor som hade högst och lägst medlemsavgift under december 2021. GS och Pappersindustriarbetarnas a-kassa hade den högsta medlemsavgiften och Kommunalarbetarnas a-kassa den lägsta.
Vilka a-kassor ändrade medlemsavgiften under 2021?
Medlemsavgiften ändrades i 15 a-kassor mellan december 2020 och december 2021. Medlemsavgiften höjdes i tolv a-kassor och sänktes i tre a-kassor. Diagrammet nedan visar förändringen i kronor per månad.
Diagrammet visar att Byggnadsarbetarnas a-kassa höjde avgiften mest och att Unionens a-kassa minskade avgiften mest. Skillnaden mellan den högsta och lägsta avgiften minskade under året.
Fakta om medlemsavgiften
Oavsett vilken arbetslöshetskassa du är med i betalar du en medlemsavgift. Medlemsavgiften används dels till att finansiera den finansieringsavgift som arbetslöshetskassorna betalar till staten, dels till de administrationskostnader som arbetslöshetskassorna har.
Medlemsavgiftens storlek beror på arbetslöshetskassornas administrationskostnader och på finansieringsavgiften som arbetslöshetskassorna betalar till staten. Arbetslöshetskassornas stämma eller styrelse beslutar om vilken medlemsavgift man ska ha. Prognoser över kostnader, medlemsutveckling, ersättningsnivå och arbetslösheten bland medlemmarna ligger till grund för beslutet. Medlemsavgiften ska vara tillräckligt hög för att verksamheten ska kunna bedrivas rättssäkert och effektivt men får inte vara så hög att arbetslöshetskassan får ett för stort överskott. Några arbetslöshetskassor har högre avgifter för de som bara är medlemmar i arbetslöshetskassan jämfört med de som också är medlemmar i ett fackförbund.
Den arbetslöshetsersättning som betalas ut till arbetslösa finansieras helt genom statsbidrag till arbetslöshetskassorna. Staten får dock tillbaka en del av de pengar som går till statsbidraget via finansieringsavgiften som arbetslöshetskassorna betalar in till staten. Arbetslöshetskassorna betalar finansieringsavgiften varje månad.
Skillnaderna i medlemsavgifter mellan arbetslöshetskassorna har historiskt sett varit små. Men diagrammet nedan visar att åren 2007–2013 var ett undantag. Under de åren betalade medlemmar som inte var arbetslösa och de som var arbetslösa olika avgifter.
Medan den lägsta medlemsavgiften fortfarande låg på strax under 100 kronor var den högsta avgiften så hög som uppemot 450 kronor per månad under de här åren.
Den 1 januari 2007 infördes en förhöjd finansieringsavgift som innebar att medlemsavgiften skulle relateras till arbetslösheten i respektive arbetslöshetskassa. Detta innebar en höjning av avgifterna men också en uppdelning så att det blev dyrare att vara med i en arbetslöshetskassa med hög arbetslöshetsrisk. Syftet med höjningen av medlemsavgifterna var att öka medlemmarnas medvetenhet och ansvarstagande för arbetslöshetens kostnader och i förlängningen påverka lönebildningen.
Det var bara de som inte var arbetslösa som betalade den högre medlemsavgiften. I januari 2007 tredubblades den genomsnittliga avgiften för dem.
I juli 2008 ersattes den förhöjda finansieringsavgiften av en lägre arbetslöshetsavgift vilket innebar att medlemsavgifterna sjönk något. Arbetslöshetsavgiften beräknades istället utifrån varje arbetslöshetskassas utbetalda inkomstrelaterade arbetslöshetsersättning samt antalet medlemmar som inte var arbetslösa. 2014 togs arbetslöshetsavgiften bort och i samband med det sjönk medlemsavgifterna till ungefär samma nivå som 2006, innan införandet av den förhöjda finansieringsavgiften.