Avsnitt 6 - Normalarbetstid, dagsförtjänst och dagpenningens storlek

IAF:s regelsamling: Försäkringsbestämmelser

Avsnitt 6 - Normalarbetstid, dagsförtjänst och dagpenningens storlek

Publiceringsdatum 2018-04-03

Avsnittet handlar om beräkning av normalarbetstid, dagsförtjänst för arbetstagare, omräkning, skyddsregler och dagpenningens storlek enligt 23 a - 30 §§ ALF.

För att en arbetslöshetskassa ska kunna betala ut ersättning måste arbetslöshetskassan fastställa en normalarbetstid för den sökande. Om personen omfattas av den inkomstrelaterade försäkringen måste kassan även fastställa en dagsförtjänst. 

Normalarbetstiden beräknas på samma sätt för arbetstagare och företagare. Hur den beräknas framgår av detta avsnitt. Normalarbetstiden bestämmer dagpenningens storlek för sökande som endast har rätt till ersättning enligt grundförsäkringen och det lägsta ersättningsbeloppet för sökande som omfattas av den inkomstrelaterade försäkringen. Normalarbetstiden bestämmer också det antal dagpenningbelopp (ersättningsdagar) per vecka som en sökande har rätt till vid arbetslöshet om han eller hon är arbetslös en del av en vecka, se avsnitt 9. I princip utgör normalarbetstiden den sökandes genomsnittliga arbetstid per vecka under ramtiden. Se avsnitt 4 om hur ramtiden beräknas.

I detta avsnitt redogörs även för hur dagsförtjänsten beräknas för arbetstagare. Se avsnitt 8 för hur dagsförtjänsten för företagare beräknas. Dagsförtjänsten baseras i princip på arbetstagarens förvärvsinkomster under ramtiden och under vissa förutsättningar även på sjuklön och förmåner från Försäkringskassan.

En fastställd normalarbetstid eller dagsförtjänst kan under vissa förutsättningar räknas om under en pågående ersättningsperiod. Reglerna för omräkning framgår av detta avsnitt.

Avsnittet behandlar också de särskilda beräkningsregler (skyddsregler) som garanterar att en sökande, som på nytt har kvalificerat sig för arbetslöshetsersättning, inte får en lägre ersättning än vad personen skulle ha fått i aktivitetsstöd i någon av jobbgarantierna.

Även övriga regler som avgör dagpenningens storlek behandlas i detta avsnitt, dvs. de procentsatser av dagsförtjänsten och det maxbelopp som ytterst bestämmer dagpenningens storlek för personer som omfattas av den inkomstrelaterade försäkringen.

I detta avsnitt återges endast de paragrafer som har relevans i avsnittet. Vidare återges paragraferna enligt den senaste lydelsen i SFS respektive IAFFS. Det kan därför finnas övergångsbestämmelser i tidigare författningar som fortfarande gäller. Se riksdagens, regeringens och IAF:s webbsidor för ytterligare information om författningstexten respektive övergångsbestämmelser.

Lag

 

Lag (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

 

Normalarbetstid

 

23 a § För den som är ersättningsberättigad fastställs en normalarbetstid. Lag (2009:666).
   
23 b § Normalarbetstiden utgör den genomsnittliga arbetstiden under den sökandes ramtid.
  
Vid bestämmande av normalarbetstid ska utöver arbetad tid även beaktas tid som ersatts med sjuklön eller ersättning från Försäkringskassan vid tvist om sjuklön enligt lagen (1991:1047) om sjuklön, eller med graviditetspenning, föräldrapenningsförmån, sjukpenning, rehabiliteringspenning, smittbärarpenning eller närståendepenning enligt socialförsäkringsbalken. 

Det som sägs i andra stycket gäller endast månader som ingår i den fastlagda ramtiden och som innehåller förvärvsarbete i sådan omfattning att de skulle kunna tillgodoräknas i ett arbetsvillkor. Lag (2010:2030). 

23 c § Till en sökande som fått dagpenning i form av grundbelopp och under ersättningsperioden uppfyllt ett nytt arbetsvillkor ska, om det är förmånligare, som normalarbetstid gälla den normalarbetstid som den sökande hade under den senaste perioden med arbetslöshetsersättning. Detta får tillämpas för högst två ersättningsperioder som följer direkt efter varandra. Lag (2009:666).

23 d § Till en sökande som får sin dagpenning fastställd enligt 27 a § ska som normalarbetstid gälla den normalarbetstid den sökande hade under den senaste perioden med arbetslöshetsersättning. Lag (2009:666).

23 e § Till en sökande som lämnat eller står i begrepp att lämna jobb- och utvecklingsgarantin eller jobbgarantin för ungdomar och tidigare fått ersättning enligt grundförsäkringen, eller inte tidigare fått arbetslöshetsersättning, ska som normalarbetstid gälla sökandens totala arbetsutbud under deltagande i respektive garanti. Detta gäller endast om ansökan om ersättning sker inom 12 månader från tidpunkten när sökanden lämnade respektive garanti och får tillämpas högst två gånger för en sökande. Lag (2009:666). 

23 f § Till en sökande som får sin dagpenning fastställd enligt 30 § ska som normalarbetstid gälla sökandens totala arbetsutbud under deltagande i jobb- och utvecklingsgarantin respektive jobbgarantin för ungdomar. Lag (2009:666). 

23 g § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om omräkning av normalarbetstid. Lag (2009:666). 

 

Dagpenningens storlek

 

Grundbelopp

 

24 § Ersättning enligt grundförsäkringen lämnas med ett belopp per dag som inte är baserat på tidigare förvärvsinkomster (dagpenning i form av grundbelopp).

Dagpenning i form av grundbelopp bestäms utifrån sökandens normalarbetstid och det belopp som regeringen fastställer, om inte annat följer av denna lag. Lag (2009:666).

 

Inkomstrelaterad ersättning

 

25 § Ersättning enligt inkomstbortfallsförsäkringen lämnas med ett belopp per dag som är baserat på tidigare förvärvsinkomster (dagpenning i form av inkomstrelaterad ersättning).

Dagpenning bestäms utifrån sökandens dagsförtjänst och normalarbetstid, om inte annat följer av denna lag.

Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om dagpenningens högsta och lägsta belopp. Lag (2015:496).

25 a § Med dagsförtjänst avses en femtedel av den veckoinkomst eller, i fråga om sökande med månadslön, 1/22 av den månadsinkomst, som den sökande haft under ramtiden.

För den som omfattas av 23 b § andra stycket ska dagsförtjänsten beräknas på sökandens förvärvsinkomst och det ersättningsbelopp som lämnats.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om omräkning av dagsförtjänst.

Bestämmelser om beräkningen av dagsförtjänsten för företagare
finns i 37 och 37 a §§. Lag (2010:445).

26 § Om inte annat följer av 25 § andra stycket, 27 §, 27 a § eller 30 §, lämnas dagpenning med ett belopp som motsvarar följande procentsatser av den sökandes dagsförtjänst.

- 80 procent under de första 200 dagarna av ersättningsperioden, och

– 70 procent under resten av ersättningsperioden.

När det bestäms med vilken procentsats ersättning ska lämnas ska dag då en sökande fått aktivitetsstöd för deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program jämställas med ersättningsdag enligt denna lag. Dagar före den 1 januari 2007 beaktas inte. Lag (2012:413).

27 § Dagpenning till sökande som har tillerkänts allmän ålderspension eller annan pension som lämnas på grund av förvärvsarbete, lämnas med 65 procent av den sökandes dagsförtjänst under normalarbetstiden med den begränsning som följer av 25 § andra stycket. Lag (2002:205).

27a § Om inte annat följer av 25 § andra stycket, ska till en sökande som under ersättningsperioden på nytt uppfyllt arbetsvillkoret och för vilken ersättning lämnas under ytterligare en ersättningsperiod, om det är förmånligare, dagpenning lämnas med ett belopp som motsvarar 65 procent av den dagsförtjänst som låg till grund för den senast lämnade arbetslöshetsersättningen.

Det som sägs i första stycket får tillämpas högst två ersättningsperioder som följer direkt efter varandra. Lag (2009:666).

28 § Ny beteckning 23 b § genom lag (2009:666).

29 § Ny beteckning 25 a § genom lag (2009:666).

30 § Om inte annat följer av 25 § andra stycket, ska till en sökande som lämnat eller står i begrepp att lämna jobb- och utvecklingsgarantin eller jobbgarantin för ungdomar, om det är förmånligare, dagpenning lämnas med ett belopp som motsvarar 65 procent av den dagsförtjänst som låg till grund för den senast lämnade arbetslöshetsersättningen. Detta gäller endast om ansökan om ersättning sker inom 12 månader från tidpunkten när sökanden lämnade respektive garanti och får tillämpas högst två gånger för en sökande. Lag (2009:666).

30 a § Har upphävts genom lag (2009:666).

 

Övergångsbestämmelser 

 

2009:666

 

  1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2009. (---)
  2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för ersättningsperioder som beviljats före ikraftträdandet.

 

2010:1267

 

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.
  2. Äldre bestämmelser gäller i fråga om socialförsäkringsförmåner som avser tid före ikraftträdandet.

Förordning

 

Förordning (1997: 835) om arbetslöshetsförsäkring

 

Dagpenningens storlek

 

3 § Dagpenning i form av grundbelopp lämnas till den som har heltidsarbetat under hela ramtiden med 365 kronor per dag, om inte något annat följer av lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring. För den som inte har arbetat heltid under hela ramtiden ska grundbeloppet minskas proportionellt.

Till den som omfattas av 23 c § lagen om arbetslöshetsförsäkring lämnas dagpenning i form av grundbelopp med 365 kronor per dag, under förutsättning att sökanden arbetat heltid under hela den ramtid som föregick den senaste perioden med arbetslöshetsersättning. För den som inte har arbetat heltid under hela den tiden ska grundbeloppet minskas proportionellt.

Till den som omfattas av 23 e § lagen om arbetslöshetsförsäkring lämnas dagpenning i form av grundbelopp med 365 kronor per dag, under förutsättning att sökandens totala arbetsutbud under deltagande i garantin motsvarat heltid. För den som inte haft ett arbetsutbud motsvarande heltid under den tiden, ska grundbeloppet minskas proportionellt. Förordning (2015:497)

4 § Dagpenning i form av inkomstrelaterad ersättning ska, om inte något annat följer av lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring, lämnas enligt följande. Till den som har arbetat heltid under hela ramtiden lämnas inkomstrelaterad ersättning med lägst 365 kronor per dag. För den som inte har arbetat heltid under hela ramtiden ska det lägsta beloppet minskas proportionellt. Inkomstrelaterad ersättning lämnas med högst 760 kronor per dag. Till den som har haft en inkomst som ger en inkomstrelaterad ersättning som överstiger 760 kronor per dag lämnas dock inkomstrelaterad ersättning med högst 910 kronor per dag under de första 100 dagarna i en ersättningsperiod. I ersättningsperioden räknas såväl dagar med grundbelopp som dagar med inkomstrelaterad ersättning.

Till den som omfattas av 27 a § lagen om arbetslöshetsförsäkring lämnas dagpenning med lägst 365 kronor per dag, under förutsättning att sökanden arbetat heltid under hela den ramtid som föregick den senaste perioden med arbetslöshetsersättning. För den som inte arbetat heltid under hela den tiden ska det lägsta beloppet minskas proportionellt.

Till den som omfattas av 30 § lagen om arbetslöshetsförsäkring lämnas dagpenning med lägst 365 kronor per dag, under förutsättning att sökandens totala arbetsutbud under deltagande i garantin motsvarat heltid. För den som inte haft ett arbetsutbud motsvarande heltid under tiden i garantin, ska det lägsta beloppet minskas proportionellt. Förordning (2015:497).

 

Omräkning av normalarbetstid och dagsförtjänst

 

4 a § Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen får meddela föreskrifter om omräkning av normalarbetstid enligt 23 g § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring. Förordning (2009:664)

4 b § Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen får meddela föreskrifter om omräkning av dagsförtjänst enligt 25 a § tredje stycket lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring. Förordning (2009:664)

 

Samordning med tjänstepension

 

5 § I stället för bestämmelserna i 27 och 32 §§ lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring ska bestämmelserna i andra stycket i denna paragraf tillämpas, om den sökande

 - på grund av förvärvsarbete får annan pension (tjänstepension) än inkomstgrundad ålderspension enligt socialförsäkringsbalken, och

 - inte för samma tid får inkomstgrundad ålderspension enligt socialförsäkringsbalken.

Dagpenningen ska minskas med tjänstepensionen. Om pensionen anges i belopp per månad, ska dagpenningen minskas med 1/22 av pensionsbeloppet. Om pensionen anges i belopp per år, ska dagpenningen minskas med 1/260 av pensionsbeloppet. Förordning (2010:1700). 

 

Övergångsbestämmelser

 

 

2010:1700

 

  1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2011.
  2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om dagpenning som avser tid före ikraftträdandet.
  3. Om sökandens rätt till sjukersättning eller sjukpenning har upphört före ikraftträdandet ska bestämmelserna i 19 g och 19 h §§ avse fastställd antagandeinkomst respektive fastställd sjukpenninggrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

 

 2013:137

 

1. Denna förordning träder i kraft den 1 maj 2013.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för ersättningsperioder som har börjat löpa före ikraftträdandet.
 

Föreskrift

 

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens föreskrifter (IAFFS 2016:3) om arbetslöshetsförsäkring

 

Fjärde kapitlet - normalarbetstid

 

Beräkning per vecka

 
Genomsnittlig arbetstid

 

1 § Den sökandes genomsnittliga arbetstid (normalarbetstid) per vecka beräknas genom att det totala antalet arbetade timmar under de kalendermånader som ingår i ramtiden läggs samman. Utöver arbetad tid i månader som innehåller förvärvsarbete i sådan omfattning att de är tillgodoräkningsbara i ett arbetsvillkor, läggs även tid som ersatts med sjuklön och tid med socialförsäkringsförmåner enligt 23 b § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring. Den totala summan divideras med antalet veckor under månaderna (antalet månader multiplicerat med 4,33).

Tid i den sista tillgodoräkningsbara månad som ligger efter den dag den sökande har anmält sig hos Arbetsförmedlingen och gjort anspråk på ersättning, ska inte räknas med vid beräkningen av normalarbetstiden.

Om anmälningsmånaden ingår i ramtiden ska följande delningstal (veckor) användas för en sådan månad:

Anmäld hos Arbetsförmedlingen dag
    1-7 = 1 vecka
  8-14 = 2 veckor
15-21 = 3 veckor
22-28 = 4 veckor
29-31 = 4,33 veckor.

 

Totalförsvarsplikt och föräldrapenning

 

2 § Vid beräkningen av normalarbetstiden får inte tid med totalförsvarsplikt räknas med.

Tid med föräldrapenning får räknas med om månaden i övrigt innehåller arbete i sådan omfattning att den är tillgodoräkningsbar i arbetsvillkoret.

Om tid med föräldrapenning eller totalförsvarsplikt tagits i anspråk med en eller två månader för att uppfylla arbetsvillkoret, ska normalarbetstiden istället grunda sig på resterande elva eller tio månader.

 

Schemalagd arbetstid

 

3 § Om den sökande har haft schemalagd arbetstid som omfattar längre period än en vecka, ska den arbetade tiden fördelas jämnt över de veckor schemat omfattar när normalarbetstiden beräknas.
Detsamma gäller om den sökande har haft en anställning med arbetet förlagt så att viss tid varit tjänstgöringsfri.

 

Lägsta normalarbetstid

 

4 § Om normalarbetstiden vid beräkningen understiger åtta timmar, ska den ändå fastställas till åtta timmar.

 

Underlaget för normalarbetstid i vissa fall

 

Omräkning av fastställd normalarbetstid

 

5 § Om den sökande har haft ett sammanhängande avbrott i minst tjugofem veckor under den pågående ersättningsperioden på grund av arbete med längre veckoarbetstid än tidigare, ska arbetslöshetskassan räkna om och fastställa en ny normalarbetstid. Arbetslöshetskassan ska inte ändra normalarbetstiden om den sökandes dagsförtjänst därigenom blir lägre.

När arbetslöshetskassan beräknar normalarbetstiden ska den lägga ut en ramtid på tolv månader.

Första och andra stycket gäller även vid avbrott under avstängningstid enligt 43-43 b §§ lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.

 

Tid med avgångsvederlag vid bestämmande av arbetsvillkor och normalarbetstid

 

6 § Om det ingår tid med avgångsvederlag i ramtiden, ska den sökande antas ha förvärvsarbetat under vederlagstiden i samma omfattning som den fast avtalade arbetstiden i genomsnitt per vecka under det senaste året i den anställning som avgångsvederlaget avser.

Om den sökande inte har haft någon fast avtalad arbetstid, får han eller hon i stället antas ha förvärvsarbetat under vederlagstiden i samma omfattning som den faktiskt arbetade tiden i genomsnitt per vecka under det senaste året i den anställning som avgångsvederlaget avser.

 

Femte kapitlet - inkomstrelaterad ersättning

 

Dagsförtjänst

 

1 § Arbetslöshetskassan ska grunda den sökandes dagsförtjänst på den förvärvsinkomst av arbete och det ersättningsbelopp som får tillgodoräknas enligt 23 b § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring under de månader som normalarbetstiden beräknas på.

Arbetslöshetskassan ska i underlaget för att beräkna dagsförtjänsten förutom lön även räkna med övriga av arbetet regelbundet förekommande ersättningar och förmåner, som har beskattats som inkomst av tjänst.

Inkomsten räknas upp enligt senast gällande avtal, om det arbete som har räknats med vid fastställande av normalarbetstiden på grund av överhoppningsbar tid ligger längre tillbaka i tiden än tolv månader från ansökan om ersättning. 

 

Normalarbetstiden höjd till åtta timmar

 

2 § Om normalarbetstiden har fastställts till åtta timmar per vecka och det verkliga antalet timmar understiger åtta, ska dagsförtjänsten beräknas på det verkliga antalet timmar.

 

Omräkning av fastställd dagsförtjänst

 

3 § Arbetslöshetskassan ska räkna om fastställd dagsförtjänst under pågående ersättningsperiod i följande fall.

  1. När normalarbetstiden räknas om.
  2. Efter det att löneförhandlingarna för medlemmarna inom arbetslöshetskassans verksamhetsområde avslutats. Arbetslöshetskassan får inte räkna upp löneunderlaget retroaktivt.

 

Inkomst under tid med avgångsvederlag vid beräkning av dagsförtjänst

 

4 § Om det ingår tid med avgångsvederlag som har beräknats enligt 2 kap. 11 § 1 i ramtiden, ska den sökande antas ha haft en inkomst per månad under vederlagstiden som motsvarar den genomsnittliga avtalade månadslönen under det senaste året i den anställning som avgångsvederlaget avser.

Om tid med avgångsvederlag i stället har beräknats enligt 2 kap. 11 § 2, ska den sökande antas ha haft en inkomst per månad under denna tid som motsvarar den faktiska genomsnittliga inkomsten per månad under det senaste året i den anställning som avgångsvederlaget avser. I inkomstunderlaget ska det tas hänsyn till regelmässigt utgående ersättningar som beskattas som inkomst av tjänst.

 

Pensionsavdrag

 

Omräkning av pensionsavdrag

 

5 § Ett fastställt pensionsavdrag ska gälla till dess att en arbetslöshetskassa begär en anmälan om arbetslöshet. Pensionsavdraget räknas om dessförinnan endast om den sökande har fått en väsentlig förändring av sin pension.

Förarbete

 

Inkomstunderlag vid beräkning av dagsförtjänst

 

Bestämmelsen i 25 a § ALF motsvarar bestämmelsen i 20 § i tidigare lag (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring. I förarbetena till den sist nämnda bestämmelsen uttalades bland annat följande: "I den inkomst (...) skall inräknas normalt förekommande ersättningar för obekväm arbetstid, skifttillägg, regelbundet utgående drickspengar, naturaförmåner (...). Ersättning för (...), gratifikationer eller andra ej regelmässigt utgående ersättningar skall däremot inte inräknas i inkomsten.” (Prop. 1973:56 s. 235)

 

Omräkning från grundbelopp till inkomstrelaterad ersättning 

 

Regeringen har uttalat att det ska vara möjligt att växla från grundbeloppet till inkomstrelaterad ersättning i en ersättningsperiod.

Vidare har Regeringen uttalat följande: "Den föreslagna nya arbetslöshetsförsäkringen skall vara en sammanhållen arbetslöshetsförsäkring och detta leder till att en sökande som uppfyllt arbetsvillkoret men ännu inte villkoret på tolv månaders medlemskap får grundbelopp. När medlemsvillkoret är uppfyllt och om den sökande då också uppfyller ett arbetsvillkor med arbete som utförts under medlemstiden, lämnas under resten av ersättningsperioden dagpenning i form av inkomstrelaterad ersättning. (---)

En förutsättning för att den som tidigare fått grundbelopp skall få inkomstrelaterad ersättning är att han eller hon uppfyller ett arbetsvillkor. Arbetet i ett tidigare arbetsvillkor får ingå i det nya arbetsvillkoret under förutsättning av att det ligger inom en ny ramtid samt inom medlems- eller anslutningstiden.” (Prop.1996/97:107 s. 117- 118)

 

Beräkning av normalarbetstid

 

Beträffande beräkning av normalarbetstid har regeringen bl.a. uttalat följande: "Regeringen föreslår därför att normalarbetstiden skall beräknas på den genomsnittliga arbetstiden under hela den s.k. ramtiden om tolv månader i stället som i dag på den genomsnittliga arbetstiden i det förvärvsarbete som arbetsvillkoret uppfylldes med. Den nya modellen medför att den som arbetat i liten omfattning under ramtiden, som omfattar 12 månader, får en låg ersättning och det oavsett orsakerna till att arbetet haft denna låga omfattning. Vid bestämmande av normalarbetstiden skall ingå allt arbete som är av den typ som är tillgodoräkningsbart i försäkringen alltså även arbete enstaka dagar och timmar under förutsättning att kalendermånaden ingår i ramtiden. Kalendermånader inom ramtiden då inget arbete utförts skall också ingå i beräkningen.” (Prop. 2006/07:15 s. 27)

 

Beräkning av normalarbetstid och sammanläggning av tid med förmåner

 

Angående bestämmande av normalarbetstid och sammanläggning av tid med förmåner har regeringen uttalat bl.a. följande: ” I enlighet med den av regeringen förespråkade arbetslinjen bör den som arbetat så mycket att månaden är tillgodoräkningsbar vid bestämmande av ramtiden inte kunna få avsevärt lägre ersättning än en person som inte arbetat alls eller som arbetat så lite att månaden är överhoppningsbar. Regeringen föreslår därför att i månader som innehåller förvärvsarbete minst i sådan omfattning att de kan tillgodoräknas i ett arbetsvillkor bör, utöver arbetad tid även beaktas tid med sjuklön, ersättning från Försäkringskassan vid tvist om sjuklön enligt lagen (1991:1047) om sjuklön, eller med de i förslaget angivna socialförsäkringsförmånerna vid normalarbetstidens fastställande. Förslaget är inte begränsat till endast den som har reglerad, fastlagd arbetstid, utan omfattar envar som under aktuell månad har förvärvsarbetat minst i den omfattningen att månaden kan tillgodoräknas i ett arbetsvillkor. Anställningens form är inte heller avgörande utan kan avse såväl timanställd, behovsanställd som tillsvidareanställd.

(---) regeringen vill tydliggöra att den tid, utöver arbetad tid, som enligt förslaget bör få beaktas är den tid  för vilken personen fått sjuklön eller en angiven försäkringsersättning. Detta gäller oavsett om personen faktiskt avstått från arbete just den eller de dagarna. Det avgörande för regelns tillämpning bör, såsom ovan anförts, vara att månaden innehåller förvärvsarbete minst i den omfattningen att den kan tillgodoräknas i ett arbetsvillkor. Socialförsäkringsförmåner betalas ut antingen för sju eller fem dagar per vecka. Arbetslöshetsförsäkringen är dock en femdagarsförsäkring. Förmåner som betalats ut för mer än fem dagar i en vecka bör därför räknas om så att de motsvarar en femdagarsförsäkring. En person som t.ex. är halvtidsjukskriven får sju halva ersättningdagar från sjukförsäkringen. I arbetslöshetsförsäkringen motsvarar det fem halva eller två och en halv ersättningsdagar. ” (Prop. 2008/09: 127 s. 28-29) 

 

Beräkning av dagsförtjänst

 

Angående beräkning av dagsförtjänst har regeringen bl.a. uttalat  följande: "I avsnitt (...) föreslår regeringen att det vid normalarbetstidens bestämmande under vissa förutsättningar ska vara möjligt att sammanlägga arbetad tid med tid då den enskilde uppburit sjuklön eller vissa socialförsäkringsförmåner. I enlighet därmed föreslår regeringen att i de fall bestämmelsen om sammanläggning av tid är tillämplig, bör vid fastställande av dagsförtjänsten även den sjuklön eller socialförsäkringsförmån som den enskilde erhållit beaktas. I sådana fall bör således dagsförtjänsten fastställas utifrån summan av förvärvsinkomsten och sjuklönen respektive det ersättningsbelopp som lämnats av Försäkringskassan." (Prop. 2008/09:127 s. 34) 

 

Särskilda beräkningsregler (skyddsregler)

 

Beträffande hur normalarbetstiden ska beräknas för sökande som har deltagit i jobb- och utvecklingsgarantin eller jobbgarantin för ungdomar har regeringen bl.a. uttalat  följande: " När en person deltar i program på heltid och får aktivitetsstöd är den lägsta inkomstrelaterade ersättningen och grundbeloppet 320 kr per dag, oavsett personens tidigare normalarbetstid. För den som får sin inkomstrelaterade ersättning fastställd enligt den särskilda beräkningsregeln efter deltagande i jobb- och utvecklingsgarantin respektive jobbgarantin för ungdomar, gäller i dag som normalarbetstid den normalarbetstid den sökande hade under den senaste perioden med arbetslöshetsersättning. Den som får aktivitetsstöd baserat på grundbelopp omfattas inte av den särskilda beräkningsreglen. I båda dessa fall leder de nuvarande reglerna till att den som upparbetar ett arbetsvillkor under tiden i eller efter att ha deltagit i en garanti kan få arbetslöshetsersättning som är lägre än det aktivitetsstöd personen fått om han eller hon inte arbetat och i stället fortsatt i garantin.

En av regeringens utgångspunkter för arbetslöshetsförsäkringen är att det alltid ska löna sig att arbeta. Det förekommer att personer förvärvsarbetar på deltid och på övrig tid deltar i en garanti. För att såväl förvärvsarbetet som deltagandet i garantin ska räknas in i det utbud som ligger till grund för bestämmandet av normalarbetstiden, föreslår regeringen att det är sökandens totala arbetsutbud under deltagande i en av garantierna som ska ligga till grund för normalarbetstiden när den särskilda beräkningsregeln tillämpas. Syftet med förslaget är att arbetslöshetsersättningen inte ska kunna bli lägre än det aktivitetsstöd personen uppbar under deltagandet i garantin.” (Prop. 2008/09: 127 s. 31)
 

Rättspraxis

 

Normalarbetstid

 

Avrundningsregel

 

Om det uppstår ett brutet tal när normalarbetstiden beräknas, ska det enligt avgörande från Regeringsrätten avrundas till närmast hela timtal. (RÅ 2002 ref 111, mål nr 3136-2000)

Omräkning från grundbelopp till inkomstrelaterad ersättning

 

Prövning av en sökandes rätt till inkomstrelaterad ersättning inom ramen för en ersättningsperiod

 

Fråga om förutsättningarna för att bevilja en sökande inkomstrelaterad ersättning under pågående ersättningsperiod, efter att han eller hon uppfyllt kravet i 7 § ALF på tolv månaders medlemskap i en arbetslöshetskassa.

Arbetslöshetskassan beviljade den sökande grundersättning i samband med att hon blev arbetslös och anmälde sig som arbetslös på Arbetsförmedlingen. Den sökande uppfyllde vid den tidpunkten inte medlemsvillkoret i 7 § ALF. När hon en dryg månad senare uppfyllde kravet på 12 månaders medlemskap i en arbetslöshetskassa prövade kassan hennes rätt till inkomstrelaterad ersättning. Detta genom att lägga ut en ramtid från dagen då hon uppfyllde medlemsvillkoret och tolv månader bakåt. Detta i överensstämmelse med kassapraxis. Arbetslöshetskassan beviljade henne rätt till inkomstrelaterad ersättning fr.o.m. datumet då hon uppfyllde medlemsvillkoret. Den sökande överklagade beslutet Förvaltningsrätten delade arbetslöshetskassans bedömning, medan kammarrätten fann att ramtiden för beräkningen av den inkomstrelaterade ersättningen skulle bestämmas till de tolv månader som föregått arbetslöshetens inträde i enlighet med definitionen i 15 a § ALF.

HFD anser att prövning av rätt till arbetslöshetsersättning enligt 12 § ALF ska ske vid arbetslöshetens inträde och att det inte finns lagstöd för att göra någon ytterligare prövning av den sökandes rätt till arbetslöshetsersättning under pågående period av arbetslöshet. Att 15 § ALF visserligen föreskriver att förvärvsarbete som använts för att uppfylla ett arbetsvillkor enligt grundförsäkringen får räknas med för att uppfylla villkoret för den inkomstrelaterade ersättningen, om arbetet utförts efter det senaste inträdet i kassan, men att bestämmelsen endast reglerar vilka perioder av förvärvsarbete som får räknas med för att uppfylla villkoret för inkomstrelaterad ersättning. Det föreskrivs emellertid inte något avsteg från regleringen av vid vilken tidpunkt prövningen ska ske. Bestämmelsens tillämpningsområde är således enligt HFD begränsat till fall av ny arbetslöshet inom ramen för en samma ersättningsperiod. När den sökande blev arbetslös hade hon ännu inte varit medlem i en arbetslöshetskassa under tolv månader och hon är därför inte berättigad till inkomstrelaterad ersättning under den period av arbetslöshet som inleddes då. Anledning saknas således att pröva frågan om semesterersättning ska räknas med i inkomstunderlaget. (HFD 2018-03-02 i mål nr 1610-17)

 

Inkomstunderlag vid beräkning av dagsförtjänst

 

Fråga om två bonusutbetalningar under ramtiden ska räknas med vid beräkning av dagsförtjänsten, samt tillämpningen av IAF:s föreskrift om att inkomster ska ha en viss regelbundenhet för att få räknas med i dagsförtjänsten (5 kap. 1 § andra stycket IAFFS 2016:3). Även fråga om den sökande haft rätt att överklaga arbetslöshetskassans beslut, då en prövning av beslutet inte kan utmynna i högre ersättning. Detta eftersom dagpenningen redan vid tidpunkten för beslutet om sökandes rätt till arbetslöshetsersättning har fastställts till maxbeloppet.

Den sökande hade före arbetslösheten haft en tidsbegränsad anställning med fast månadslön och rätt till resultatbaserad bonus. Bonusen betaldes ut årsvis och ibland kvartalsvis. Under ramtiden hade den sökande fått två bonusutbetalningar. Underinstanserna ansåg att bonusbetalningarna inte kunde räknas med i inkomstunderlaget, eftersom bonusutbetalningarna inte kunde betraktas som regelbundna och normalt förekommande.

HFD fann att sökande hade rätt att överklaga beslutet eftersom det ligger i dennes intresse att dagsförtjänsten blir så hög som möjligt, för det fall maxbeloppet höjs under pågående ersättningsperiod.

HFD konstaterade att kravet att inkomster för att få  ingå i dagsförtjänsten ska vara inkomster som den sökande för arbetslösheten vanligen fick under arbetstid som var normal för denne tagits bort.  Av gällande bestämmelse i  25 a § ALF går enligt HFD inte utläsa annat än att samtliga arbetsinkomster som sökande haft inom ramtiden ska räknas med i inkomstunderlaget. IAF:s föreskrift att inkomsterna ska ha en viss regelbundenhet för att få räknas med i underlaget får enligt HFD inte tillämpas, eftersom bestämmelsen går utöver vad som omfattas av IAF:s bemyndigande i ALFFo. (Högsta förvaltningsdomstolens dom den 22 juni 2017 i mål nr 4736-16)

Semestertillägg

 

Försäkringsöverdomstolen har tagit ställning till frågan om semestertillägg är en sådan regelmässigt utgående ersättning som ska räknas med i inkomstunderlaget. Domstolen ansåg att semestertillägg inte ska räknas med vid beräkning av dagsförtjänst. (FÖD 1989:37, mål nr 914/86)

 

Provision

 

Frågan i målet är följande. Vilka utbetalningar utgör en månadsinkomst som kan beaktas enligt 25a § ALF.

Den sökande fick provision som utbetalades kvartalsvis i efterhand från arbetsgivaren. Under ramtiden hade han en tillgodoräkningsbar månad med anställning hos arbetsgivaren. A-kassan tillgodoräknade inte provisionen vid beräkningen av den sökandes månadsinkomst. Han överklagade till Förvaltningsrätten som avslog överklagandet.

Domen överklagades till kammarrätten som delvis ändrade utfallet på så sätt att den del av provisionen som utgjorde ersättning för arbete som utförts under ramtiden tillgodoräknades den sökande som månadsinkomst. (Kammarrätten i Stockholm dom meddelad den 16 oktober 2013, mål nr 2470-13).

 

Särskilda beräkningsregler (skyddsregler)

 

Tidsfrist för ansökan

 

Kammarrätten fann att det hade förflutit mer än 12 månader mellan ansökan om ersättning och den tidpunkt då den sökande hade lämnat jobb- och utvecklingsgarantin. Skyddsregeln i 30 § ALF blev därför inte tillämplig. 

Den sökande hade deltagit i jobb- och utvecklingsgarantin med aktivitetsstöd till och med den 21 januari 2008. Hon tillträdde en heltidsanställning den 22 januari 2008 och blev sedan på nytt arbetslös och ansökte om arbetslöshetsersättning från och med den 23 januari 2009.

Arbetslöshetskassan räknade tidsfristen i 30 § ALF från den 21 januari 2008 och fann att skyddsregeln inte var tillämplig eftersom mer än 12 månader hade förflutit sedan den sökande lämnade jobb- och utvecklingsgarantin. Den sökande yrkade i överklagandet att tidsfristen skulle beräknas från den tidpunkt hon rätteligen skulle ha avregistrerats från jobb- och utvecklingsgarantin det vill säga då den påbörjade anställningen hade pågått i mer än en månad.

Kammarrätten fann inte skäl att göra någon annan bedömning än underinstanserna. Tidsfristen skulle därför räknas från den sista dagen den sökande deltog i jobb- och utvecklingsgarantin och fick aktivitetsstöd. (Kammarrättens i Jönköping dom den 22 september 2010 i mål nr 330-10).

 

Övrigt

 

Beräkning av normalarbetstid

 

Grundreglerna för hur normalarbetstiden ska beräknas finns i 23 b § ALF samt i fjärde kapitlet i IAF:s föreskrifter, IAFFS 2016:3.

Normalarbetstiden utgör i normalfallet den genomsnittliga arbetstiden per vecka under den sökandes ramtid. I princip ska all tid då den sökande har förvärvsarbetat under ramtiden räknas med, förutsatt att arbetet är tillgodoräkningsbart i försäkringen. Av 13 § ALF framgår att även tid då den sökande haft semester eller har varit ledig med lön av annan anledning än sjukdom, barns födelse eller tjänstgöring i totalförsvaret ska ses som tid med förvärvsarbete. Även tid med avgångsvederlag eller ekonomiskt skadestånd som motsvarar lön räknas som tid med förvärvsarbete, se avsnitt 4. Kalendermånader inom ramtiden då inget arbete har utförts ingår också i beräkningen.

Därutöver får under vissa förutsättningar även tid då en sökande har fått sjuklön eller vissa socialförsäkringsförmåner räknas med, se nedan.

Normalarbetstiden kan fastställas till högst 40 timmar per vecka eftersom den så kallade omräkningstabellen utgår från en högsta normalarbetstid på 40 timmar, se avsnitt 9. Om det uppstår ett brutet tal i beräkningen av normalarbetstiden så ska detta, enligt den ovan redovisade domen från Regeringsrätten, avrundas till närmaste heltal. Om det brutna talet är 0,5 ska det avrundas uppåt. Det hela talet används därefter när dagsförtjänsten beräknas.

Om anmälningsmånaden, dvs. den månad då den sökande har anmält sig som arbetssökande på Arbetsförmedlingen, ingår i ramtiden ska arbetad tid eller tid med socialförsäkringsförmån efter anmälningsdagen inte räknas med. Istället justeras ramtiden genom att ett särskilt delningstal används för anmälningsmånaden, beroende på vilken dag den sökande har anmält sig på Arbetsförmedlingen, se 4 kap. 1 § IAFFS 2016:3. Även när en sökande har uppfyllt arbetsvillkoret genom att tillgodoräkna sig tid med totalförsvarsplikt eller föräldrapenning justeras ramtiden, se 4 kap. 2 § IAFFS 2016:3.

 

Exempel 1

 

Om en sökande har använt sig av en månad med totalförsvarsplikt för att uppfylla arbetsvillkoret justeras personens ramtid till 11 månader. En kalendermånad beräknas innehålla 4,33 veckor och 11 månaders ramtid motsvarar 47,63 veckor (11x4,33 veckor) vid beräkning av normalarbetstid.

 

Schablonberäkning av normalarbetstiden

 

Arbetslöshetskassorna använder sig av en schablon när normalarbetstiden beräknas för sökande som har haft anställningar med fast arbetstid.  

En heltidsanställning som har varat en hel kalendermånad motsvarar enligt schablonen 176 timmar (8 timmar x 22 dagar). De 22 dagarna är ett genomsnitt av antalet arbetsdagar i en månad, jämför med delningstalet i 25 a § ALF. Frånvarotimmarna dras sedan av från schablonens 176 timmar. Om anställningens heltidsmått understiger 40 timmar per vecka räknas frånvarotimmarna upp för att motsvara en 40-timmarsvecka.  Eventuellt arbetade timmar utöver den sökandes avtalade arbetstid, dvs. övertid eller mertid, räknas däremot inte om enligt schablonen.

För en sökande som inte har haft någon fast arbetstid i sin anställning, utan har arbetat med varierande arbetstid, beräknas normalarbetstiden på den faktiskt arbetade tiden. Arbetade timmar räknas inte heller om enligt schablonen när normalarbetstiden beräknas för sökanden som är företagare.

Observera att arbetade timmar inte ska räknas om enligt schablonen när arbetsvillkoret beräknas. 

 

Exempel 2

 

Anna har varit anställd för att arbeta 80 procent av heltid i en anställning under perioden den 15 september år 1 – den 31 augusti år 2. Hennes ramtid omfattar perioden september år 1 - augusti år 2. Annas deltidsanställning på 80 procent motsvarar enligt schablonen 140,8 timmar (80 % av 176).

Anna har haft obetald semester under 11 timmar i december år 1. Heltidsmåttet vid Annas tidigare arbetsplats var 38 timmar per vecka. Eftersom heltidsmåttet var 38 timmar ska Annas frånvaro räknas om, så att den motsvarar frånvaron i en arbetsvecka med heltidsmåttet 40 timmar. Utöver den obetalda semestern i december år 1 har Anna inte varit frånvarande från arbetet under ramtiden.

Omräkning av tid med frånvaro sker genom att antalet frånvarotimmar divideras med heltidsmåttet i den aktuella anställningen. Frånvaron multipliceras därefter med 40:

11/38  x 40 = ca 11,57 timmar                

Det omräknade antalet timmar som Anna har varit frånvarande från arbetet ska dras av från det totala antalet timmar som hon har varit anställd för att arbeta enligt schablonen. 

140,8-11,57 = 129,23 timmar

Annas anställning började lördagen den 15 september och tiden innan är att betrakta som s.k. diversetid. Schablontimmarna för september ska därmed justeras. Omräkningen sker genom att antalet dagar under den del av september som anställningen har pågått, lördagar och söndagar borträknade, sätts i relation till 22 dagar. Antalet arbetade timmar i september blir enligt schablonen 64 timmar (140,8 timmar/22 dagar x 10 dagar).

Det totala antalet arbetade timmar beräknas genom att schablonen 140,8 timmar multipliceras med de 10 månaderna utan frånvaro och genom att de schablonberäknade timmarna för september och december adderas. Summan av antalet timmar divideras med antal veckor under ramtiden. Tolv hela månader motsvarar 51,96 veckor

1408+129,23+64 = 1601,23

1601,23 timmar / 51,96 veckor = 30,81

Annas normalarbetstid avrundas uppåt till 31 timmar per vecka.

 

Beräkning av normalarbetstid; sammanläggning av tid med förmåner

 

Exempel 3

 

Claes anmäler sig på Arbetsförmedlingen den 1 augusti år 2. Innan han blev arbetslös var han timanställd med varierande arbetstid. Claes normalarbetstid ska beräknas på det antal arbetade timmar han faktiskt har arbetat. Claes uppfyller arbetsvillkoret enligt huvudregeln och ramtiden fastställs till den 1 augusti år 1 - den 31 juli år 2.

I samband med att hans barn skulle skolas in på dagis tog Claes ut föräldrapenning under sammanlagt två veckor för perioden den 25 augusti - den 7 september år 1. I april år 2 och vid månadsskiftet juni - juli år 2 var Claes sjuk under sammanlagt 9 dagar. Eftersom Claes var inbokad för att arbeta under de aktuella dagarna fick han sjuklön från arbetsgivaren med undantag för karensdagen i april respektive juni. De återstående dagarna i juli var Claes bortrest.

Vid beräkningen av Claes normalarbetstid räknar arbetslöshetskassan först ut arbetad tid under ramtiden.

År 1 Jan Feb Mar Apr Maj  Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

Arbetad tid

130

140

140 

135 

167

142

150

140

110

88

140

150

 

År 2 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

Arbetad tid

150

130

125

128

158

140

35

Anmäld AF 1/8

        

                     

Antal arbetade timmar inom ramtiden: 140+110+88+140+150+150+130+125+128+158+140+35= 1494 timmar.

 

Beräkning av tid med socialförsäkringsförmån

 

När normalarbetstiden beräknas ska även tid  med sjuklön från arbetsgivaren enligt lagen (1991:1047) om sjuklön och tid med socialförsäkringsförmåner från Försäkringskassan under vissa förutsättningar räknas med.

För att en sökande ska få räkna med tid som har ersatts med sjuklön och socialförsäkringsförmåner så krävs att förmånerna har utgått under en kalendermånad som ingår i ramtiden och som innehåller minst 50 timmar arbete. För kalendermånad som ligger före den 1 januari 2007 gäller att de ska innehålla minst 45 timmar arbete eftersom bestämmelserna om hur många arbetade timmar som krävs för att uppfylla ett arbetsvillkoret ändrades från det datumet, se övergångsbestämmelserna till Lag 2006:1546.  

Sammanläggning av tid med sjuklön och socialförsäkringsförmåner kan endast komma ifråga för ersättningsperioder som har beviljats den 1 juli 2009 eller senare. 

Följande ersättningar från Försäkringskassan får räknas med enligt 23 b § ALF:

  1. Ersättning vid tvist om sjuklön
  2. Sjukpenning
  3. Rehabiliteringspenning
  4. Smittbärarpenning
  5. Graviditetspenning
  6. Föräldrapenning
  7. Tillfällig föräldrapenning
  8. Närståendepenning

De aktuella ersättningarna kan antingen vara kalenderdagsberäknade (sjudagarsförmån) eller tim- respektive dagberäknade (femdagarsförmån), se tabell nedan.

Kalenderdagsberäknade förmåner kan betalas ut av Försäkringskassan för alla dagar i veckan, oavsett om den försäkrade skulle ha arbetat eller inte.

Kalenderdagsberäknade förmåner beräknas till 80 procent (75 procent när det gäller förlängd sjukpenning) av den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst multiplicerad med en faktor 0,97 och därefter delat med 365 dagar.

Tim- respektive dagberäknade förmåner betalas däremot bara ut för timmar eller dagar då den försäkrade skulle ha arbetat. Tim- eller dagberäknade förmåner motsvarar 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten multiplicerat med 0,97 delat med det normala antalet arbetade timmar eller dagar under året. Årsarbetstiden för heltid motsvarar 260 dagar eller beräknad i timmar 2080 (8x260)

De aktuella socialförsäkringsförmåner betalas även ut till arbetslösa som inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande och därför går miste om arbetslöshetsersättning.

 

Ersättningsslag

Kalenderdagsberäknad eller tim- alternativt dagberäknad

Föräldrapenning Kalenderdagsberäknad  
Tillfällig föräldrapenning Tim- eller dagberäknad Kalenderdagsberäknad för arbetslösa, men betalas endast ut för dagar då den arbetslöse har avstått från arbetslöshetsersättning dvs. för max 5 dagar per vecka
Havandeskapspenning Kalenderdagsberäknad   
Rehabiliteringspenning Kalenderdagsberäknad   
Närståendepenning Tim- eller dagberäknad Kalenderdagsberäknad för arbetslösa, men betalas endast ut för dagar då den arbetslöse har avstått från arbetslöshetsersättning dvs. för max 5 dagar per vecka
Smittbärarpenning Kalenderdagsberäknad från dag 15 Tim- eller dagberäknad för de första 14 dagarna
Ersättning vid tvist om sjuklön Tim- eller dagberäknad   
Sjukpenning Kalenderdagsberäknad efter sjuklöneperioden, för arbetslösa och företagare kalenderdagsberäknad från dag 1 Tim- eller dagberäknad under de första 14 dagarna, om den försäkrade har avstått från förvärvsarbete som inte berättigar till sjuklön (gäller timanställda)

En person som är anställd för minst en månad eller har arbetat sammanhängande i 14 dagar har rätt till sjuklön från arbetsgivaren. För timanställda som rings in en dag i taget och som inte har rätt till sjuklön betalar Försäkringskassan ut en timberäknad sjukpenning för de dagar då de har avstått från arbete under sjukperiodens första 14 dagar, med undantag från karensdagen.

Den första dagen i en sjukperiod är en karensdag och för den dagen betalas ingen ersättning från Försäkringskassan och normalt heller ingen sjuklön från arbetsgivaren.

Förmåner som har utgått för en hel dag eller en del av en dag omvandlas till timmar enligt nedanstående schablon när normalarbetstiden beräknas, oavsett hur mycket den sökande faktiskt skulle ha arbetat om han eller hon inte hade varit frånvarande och haft en socialförsäkringsförmån , se IAF informerar nr 4/2009

1 dag   = 8 timmar
¾ dag  = 6 timmar
½ dag  = 4 timmar
¼ dag  = 2 timmar
1/8 dag = 1 timme

Socialförsäkringsförmåner som har betalats ut för fler än fem dagar under en vecka måste också räknas om, så att tiden med förmåner under veckan motsvarar högst 40 timmar, se IAF informerar 4/2009. Vid omräkningen multipliceras antalet dagar med socialförsäkringsförmåner under veckan med antalet timmar som förmånen motsvarar enligt schablonen. Summan divideras därefter med antalet utbetalda dagar som överstiger fem (dvs. 6 eller 7) och multipliceras därefter med fem.

I sammanläggningen utgör den arbetade tiden per månad grunden. Till det läggs de förmåner som har utgått, och i förekommande fall räknats om, under månaden.

Normalarbetstiden beräknas därefter som vanligt. 

 

Forts. exempel 3

 

Claes tog ut föräldrapenning under två veckor under perioden den 25 augusti - den 7 september år 1. Under den första veckan tog han ut hel föräldrapenning och under den andra veckan tog han ut halv föräldrapenning. Båda månaderna har han arbetat mer än 50 timmar och ersättningsdagarna med föräldrapenning ska därmed räknas om till timmar som ska adderas till det totala antalet arbetade timmar under ramtiden.

Ersättningen från Försäkringskassan ska räknas med i inkomstunderlaget, se nedan under rubriken ”Beräkning av dagsförtjänst”.

Enligt specifikationen från Försäkringskassan har Claes fått föräldrapenning enligt följande.

Period fr.o.m. – t.o.m. Ersättningsslag och omfattning Summa kronor brutto
25 aug – 31 aug Föräldrapenning 100% 5 253,00
1 sep – 7 sep Föräldrapenning   50 % 2 627,00


Föräldrapenning är en kalenderdagsberäknad förmån. Eftersom föräldrapenning har betalats ut för fler än 5 dagar under ersättningsveckorna ska ersättningsdagarna räknas om.

antalet utbetalda dagar x antalet timmar med förmån enligt schablonen  x 5
antal utbetalda dagar

Föräldrapenning i augusti    
7 x 8  x  5 = 40  
   7   
Föräldrapenning i september
7 x 4 x 5 = 20
   7
40+20 = 60 timmar

Claes har fått föräldrapenning under en tid som motsvarar totalt 60 timmar.

På arbetsgivarintygets bilaga uppger arbetsgivaren att Claes har fått sjuklön enligt följande:

2 Ersättning som beskattas som inkomst av tjänst

År/månad Ersatt tid Annan ersättning Kr/månad
År 2/ april 3 dagar x 8 timmar =24 timmar Sjuklön 2 304
År 2/ juli 4 dagar x 8 timmar = 32 timmar Sjuklön 3 072

Claes fick i förväg veta vid vilka tillfällen han skulle arbeta och han var berättigad till sjuklön från sin arbetsgivare för de tillfällen då han var frånvarande från arbetet på grund av sjukdom.

Vid beräkningen av Claes normalarbetstid ska sjuklönen för april, då han arbetade 128 timmar, räknas med. Sjukdagen den sista juni var en karensdag. I juli arbetade Claes endast 35 timmar varför den utbetalda sjuklönen för juli månad inte är tillgodoräkningsbar. Juli månad är inte heller överhoppningsbar.

Tillgodoräkningsbar sjuklön:
3 dagar i april x 8 timmar =24 timmar

Vid beräkningen av Claes normalarbetstid ska både den arbetade tiden och den tillgodoräkningsbara tiden med föräldrapenning och sjuklön under ramtiden räknas med:

1494+60+24 = 1578 timmar

Summan av antalet timmar divideras med antalet veckor i ramtiden. Claes anmälde sig på Arbetsförmedlingen den 1 augusti och ramtiden omfattar 12 hela månader dvs. 51,96 veckor.

1578 / 51,96 = 30,36 timmar/vecka

Claes normalarbetstid avrundas nedåt till 30 timmar per vecka.

 

Grundbelopp

 

Av 3 § ALFFo framgår att personer som endast omfattas av grundförsäkringen och har arbetat heltid under hela ramtiden har rätt till 320 kr per dag. För personer som har deltidsarbetat minskas det tillförsäkrade beloppet i proportion till arbetstiden enligt följande beräkning: (320 kr x normalarbetstiden) / 40. Detta innebär att den som t.ex. har haft ett halvtidsarbete under ramtiden är tillförsäkrad 160 kr per dag medan den som har arbetat 25 timmar per vecka under ramtiden är tillförsäkrad 200 kr per dag.

 

Beräkning av dagsförtjänsten

 

Grundreglerna för hur dagsförtjänsten ska beräknas finns i 25 a § ALF och i femte kapitlet i IAF:s föreskrifter, IAFFS 2016:3.

I inkomstunderlaget för beräkningen av dagsförtjänsten inkluderas följande ersättningar som har utgått under de månader som normalarbetstiden har beräknats på:

  1. lön samt mer- och övertidsersättningar,
  2. övriga normalt förekommande ersättningar av arbetet som har utgått regelbundet,
  3. sjuklön som har utgått under månader som innehåller minst 50 timmars arbete eller, om månaden ligger före den 1 januari 2007, minst 45 timmars arbete, och
  4. ersättningsbelopp från de ersättningsslag som räknas upp i 23 b § ALF  och som har utgått under månader med minst 50 timmars arbete eller, om månaden ligger före den 1 januari 2007, med minst 45 timmars arbete.

 

Forts. exempel 3

 

Utöver Claes timlön ska tillgodoräkningsbar sjuklön och ersättning från Försäkringskassan räknas in i inkomstunderlaget. Inkomsten av arbetet beräknas genom att timlönen multipliceras med det totala antalet arbetade timmar:
120 kronor x 1494 timmar = 179 280 kronor

Tillgodoräkningsbar sjuklön från arbetsgivaren:
3 dagar, april år 2 = 2 304 kronor

Inkomst av föräldrapenning enligt uppgift från Försäkringskassan
25 aug – 7 sep år 1 = 7 880 kronor

Summa inkomst under ramtiden:
179 280 kr + 2 304 kr + 7 880 kr = 189 464 kronor

Summa inkomst dividerat med antal timmar
189 464 / 1578 = 120,06 kronor

Dagsförtjänsten beräknas med hjälp av följande formel:

Normalinkomst per timme x normalarbetstid = dagsförtjänst
5 dagar


120,06 x 30 = 720,36 kronor
       5

Claes dagsförtjänst är 720,36 kronor.
 

 

Omräkning av normalarbetstid och dagsförtjänst under en pågående ersättningsperiod

 

Av 4 kap. 6 § och 5 kap. 3 § i IAF:s föreskrifter, IAFFS 2016:3, framgår att en sökandes normalarbetstid och dagsförtjänst kan räknas om under en pågående ersättningsperiod om vissa förutsättningar är uppfyllda.

En sökande kan genom arbete höja sin normalarbetstid och dagsförtjänst under en pågående ersättningsperiod om följande krav är uppfyllda:

  1. att personen har haft ett sammanhängande avbrott på minst 25 veckor under den pågående ersättningsperioden på grund av arbete,
  2. att den framräknade normalarbetstiden blir högre än den tidigare fastställda normalarbetstiden, och
  3. att beräkningen ger en högre dagsförtjänst.

Bestämmelserna ska tillämpas även om den sökande inte har påbörjat sin ersättningsperiod på grund av avstängningstid enligt 43 - 43 b §§ och 45 § ALF .

Normalarbetstiden ändras inte om dagsförtjänsten blir lägre. Den som redan har en normalarbetstid på 40 timmar kan inte höja sin dagsförtjänst genom arbete under en pågående ersättningsperiod.

 

Exempel 4

 

Stina har beviljats arbetslöshetsersättning och hennes normalarbetstid och dagsförtjänst har fastställts till 21 timmar och 524 kr. Hon har vid 80 procents ersättningsnivå fått en dagpenning på 420 kr. Efter en tid får Stina ett tidsbegränsat arbete på heltid med en månadslön på 20 000 kr. Hon avanmäler sig från Arbetsförmedlingen när anställningen påbörjas.

Anställningen tar slut efter 7 månader och då ansöker Stina på nytt om arbetslöshetsersättning. Eftersom Stina återkommer till arbetslöshetsförsäkringen inom 12 månader kan hon fortsätta på sin tidigare beviljade ersättningsperiod. Hon har emellertid både haft ett uppehåll som överstiger 25 veckor och varit anställd med en veckoarbetstid som överstiger hennes tidigare fastställda normalarbetstid. Arbetslöshetskassan räknar fram en ny normalarbetstid och dagsförtjänst som baseras på det arbete som Stina har utfört under uppehållet.

Den nya ramtiden läggs ut från dagen då Stina anmälde sig på nytt på Arbetsförmedlingen. Ramtiden omfattar 7 månader med arbete och 5 månader med arbetslös tid. Heltidsmåttet i anställningen var 40 timmar per vecka och Stina var inte frånvarande från arbetet vid något tillfälle. Den nya normalarbetstiden beräknas genom att antalet arbetade timmar enligt schablonen multipliceras med antal månader i anställningen:

176 timmar x 7 månader = 1 232 timmar

Antalet timmar som Stina har arbetat under den nya ramtiden divideras med antalet veckor under de tolv månaderna:

1 232 timmar = 23,7 timmar per vecka        
(12x4,33 veckor)

Stinas nya normalarbetstid avrundas uppåt till 24 timmar.

Vid beräkningen av vilken dagsförtjänst som Stina har haft under de 7 månaderna börjar arbetslöshetskassan med att räkna ut en genomsnittlig timlön. Stinas månadslön divideras med antalet arbetade timmar per månad:

20 000 / 176 = 113.63

Timlönen multipliceras med normalarbetstiden och summan divideras med 5: 

113,63 x 24 = 545,45 kr
        5

Dagsförtjänsten blir 545,45 kr

Stinas dagpenning vid 80 procents ersättningsnivå blir 437 kr (0,8 x 545,45= 436,36) eftersom dagpenningen vid ett brutet krontal avrundas till närmast högre krontal.

I Stinas fall blir både normalarbetstiden och dagsförtjänsten högre än tidigare och arbetslöshetskassan fastställer därför normalarbetstiden till 24 timmar och dagsförtjänsten till 545,45 kr. Hon får därmed sin dagpenning höjd med 17 kr, från och med den dag då hon på nytt anmälde sig som arbetssökande på Arbetsförmedlingen och sökte arbetslöshetsersättning.

 

Omräkning av fastställd dagsförtjänst under en pågående ersättningsperiod på grund av höjda löner

 

Arbetslöshetskassorna räknar upp de arbetslösas dagsförtjänster med en viss procentsats varje år efter att löneförhandlingarna inom respektive arbetslöshetskassas verksamhetsområde har avslutats. 

 

Ersättningsnivån

 

Personer som omfattas av inkomstbortfallsförsäkringen får en dagpenning under de första 200 ersättningsdagarna som motsvarar 80 procent av den fastställda dagsförtjänsten. Dagpenningen för dag 201-300 (450) motsvarar 70 procent av dagsförtjänsten. Vid ett brutet krontal avrundas dagpenningbeloppet uppåt till närmast högre hela krontal.

Den högsta dagpenning som får betalas ut är dock 680 kr. Det innebär att endast sökande som får sin dagsförtjänst baserad på arbete under hela ramtiden med en månadslön upp till 18 700 kr får en ersättning som motsvarar 80 procent av lönen.

En sökande som har en dagsförtjänst baserad på ett arbete under hela ramtiden med en månadslön på 21 341 kr eller mer får en dagpenning motsvarande maxbeloppet 680 kr under hela ersättningsperioden (21 341 kr /22 dagar x 0,70).

En sökande som omfattas av de särskilda beräkningsreglerna (skyddsreglerna), se nedan, får en dagpenning under hela ersättningsperioden som motsvarar 65 procent av hans eller hennes tidigare fastställda dagsförtjänst. Det innebär att en sökande som sedan tidigare har en dagsförtjänst baserad på arbete under hela ramtiden med en månadslön på 22 982 kr eller mer är garanterad en dagpenning på 680 kr även under nästföljande ersättningsperiod.

När det gäller hur dagpenningen ska beräknas för personer som har tillerkänts allmän ålderspension eller tjänstepension gäller dock särskilda regler, se avsnitt 7.

 

Särskilda beräkningsregler (skyddsregler)

 

Om normalarbetstiden och dagsförtjänsten alltid skulle beräknas enligt grundreglerna i 23 b och 25 a §§ ALF skulle många personer förlora ekonomiskt på att kvalificera sig för arbetslöshetsersättning. Detta gäller både personer som uppfyller ett nytt arbetsvillkor under en pågående ersättningsperiod och personer som uppfyller ett arbetsvillkor i samband med att de deltar i någon av jobbgarantierna. Det finns därför ett antal särskilda beräkningsregler eller skyddsregler.

En sökande som har fått inkomstrelaterad ersättning och som har uppfyllt ett nytt arbetsvillkor under en pågående ersättningsperiod är garanterad en lägsta dagpenning som motsvarar 65 procent av den senaste fastställda dagsförtjänsten när han eller hon övergår till den nya perioden. Detta enligt den särskilda beräkningsregeln i 27 a § ALF. Om denna regel har tillämpats så behåller den sökande även sin senast fastställda normalarbetstid enligt 23 d § ALF.

 

Exempel 5

 

Max fick sin normalarbetstid och dagpenning beräknad på ett års heltidsarbete när han blev arbetslös första gången. När Max sedan gör ett avbrott i sin ersättningsperiod, för att arbeta heltid under sex månader, så kvalificerar han sig för en ny ersättningsperiod i direkt anslutning till att den tidigare tar slut.

När hans normalarbetstid och dagsförtjänst beräknas enligt grundreglerna i 23 b och 25 a §§ ALF halveras både normalarbetststiden och dagsförtjänsten. Detta eftersom beräkningen baserar sig på de sex månaderna med arbete samt de sex arbetslösa månaderna under ramtiden. De ovan nämnda skyddsreglerna garanterar dock att Max får en dagpenning efter övergången till den nya perioden som motsvarar 65 procent av hans tidigare fastställda dagsförtjänst, och att han även får behålla sin tidigare fastställda normalarbetstid.

En sökande som har fått dagpenning i form av grundbelopp och som uppfyller ett nytt arbetsvillkor under ersättningsperioden är enligt 23 c § ALF garanterad att få behålla sin senast fastställda normalarbetstid vid övergången till den nya ersättningsperioden, om denna är förmånligare.

En sökande som har kvalificerat sig för arbetslöshetsersättning, som deltagit i, lämnat eller står i begrepp att lämna någon av garantierna och som tidigare har fått ersättning enligt den inkomstrelaterade försäkringen, är garanterad en dagpenning som motsvarar 65 procent av den dagsförtjänst som låg till grund för hans eller hennes senaste period med arbetslöshetsersättning. Detta gäller enligt 30 § ALF. Som normalarbetstid gäller enligt 23 f § ALF den sökandes totala arbetsutbud under deltagandet i garantin. Den sökande är alltså garanterad en ersättning som motsvarar det aktivitetsstöd han eller hon skulle ha haft rätt till på heltid i garantin. Detta även om han eller hon har deltagit i garantin på deltid och förvärvsarbetat den övriga tiden.

En sökande som lämnar någon av garantierna och som tidigare har fått ersättning enligt grundförsäkringen, eller som överhuvudtaget inte har fått arbetslöshetsersättning, får sin normalarbetstid fastställd till att motsvara sitt totala arbetsutbud under deltagandet i garantin. Med hans eller hennes totala arbetsutbud avses både arbetsutbudet inom garantin och det utbud som täcks av förvärvsarbetet. 

Om en sökande sänker sitt arbetsutbud i förhållande till det totala arbetsutbudet inom respektive garanti ska beräkningen av dagpenningen ske i förhållande till det nya arbetsutbudet, se avsnitt 9.

 

Begränsningar i de särskilda beräkningsreglerna

 

De särskilda beräkningsreglerna gäller högst två ersättningsperioder som följer direkt efter varandra.

Personer som har kvalificerat sig för arbetslöshetsersättning, som deltagit i, lämnat eller står i begrepp att lämna någon av garantierna måste också ansöka om ersättning inom tolv månader från det att de lämnade respektive garanti, för att kunna åberopa skyddsreglerna. Det finns inte något utrymme för att ta hänsyn till överhoppningsbar tid när tolvmånadersfristen beräknas.

Även när de särskilda beräkningsreglerna tillämpas gäller bestämmelserna om högsta och lägsta dagpenningbelopp i 3 och 4 §§ ALFFo.

Detta innebär att en sökande kan få högst 680 kr i inkomstrelaterad ersättning och att en sökande som får arbetslöshetsersättning enligt skyddsregeln i 27 a § ALF får ersättning med lägst 320 kr. Detta förutsatt att han eller hon arbetade heltid under hela den ramtid som föregick den senaste perioden med arbetslöshetsersättning.

För en sökande som har kvalificerat sig för en ny ersättningsperiod och som deltagit i någon av garantierna gäller som lägsta ersättningsbelopp 320 kr, under förutsättning att hans eller hennes totala arbetsutbud i garantin har motsvarat heltid.

Dagpenningbeloppen kan också minska som en följd av reglerna om pensionsavdrag, se avsnitt 7

 

När en ersättningsperiod börjar i direkt anslutning till att en tidigare period tar slut

 

Exempel 6

 

Erik är arbetslös och hans arbetslöshetskassa har fastställt hans normalarbetstid till 30 timmar och hans dagsförtjänst till 900 kr. Han får en dagpenning på 680 kr t.o.m. dag 200 och därefter 630 kr.

Erik uppfyller under den pågående ersättningsperioden - hans första ersättningsperiod överhuvudtaget - ett nytt arbetsvillkor och beviljas därför en ny ersättningsperiod i direkt anslutning till att den tidigare perioden tar slut. När han har förbrukat samtliga ersättningsdagar i sin gamla ersättningsperiod räknar arbetslöshetskassan ut en ny normalarbetstid och dagsförtjänst som baseras på hans senaste arbete enligt beräkningsreglerna i 23 b § och 25 a § ALF. Den framräknade normalarbetstiden uppgår till 25 timmar per vecka och dagsförtjänsten till 700 kr.

Vid en jämförelse framgår det att den nya framräknade dagpenningen på 560 kr (80 procent av 700 kr) understiger 65 procent av hans tidigare fastställda dagsförtjänst dvs. 585 kr. Erik får därför behålla sin dagsförtjänst på 900 kr med stöd av skyddsregeln i 27 a § ALF. Han kommer under hela den nya ersättningsperioden att få en dagpenning som motsvarar 65 procent av den tidigare fastställda dagsförtjänsten.

Erik behåller också sin tidigare fastställda normalarbetstid på 30 timmar enligt skyddsregeln i 23 d § ALF. Detta gäller även om normalarbetstiden skulle vara lägre än den normalarbetstid som arbetslöshetskassan räknade fram baserat på det senaste arbetet enligt regeln i 23 b § ALF.

Erik kommer att ha återkommande perioder med arbetslöshet. Han kvalificerar sig varje gång för en ny ersättningsperiod i direkt anslutning till att den tidigare tar slut. Rätten att få en ersättning som motsvarar 65 procent av dagsförtjänsten i den senaste ersättningsperioden gäller dock endast under högst två direkt på varandra följande perioder. När Erik har kvalificerat sig för sin fjärde ersättningsperiod i direkt följd, ska  arbetslöshetskassan  fastställa en dagsförtjänst och en normalarbetstid enligt grundreglerna i 23 b och 25 a §§ ALF, även om detta innebär att han får en lägre arbetslöshetsersättning än om han inte hade kvalificerat sig för arbetslöshetsersättning, utan hade övergått till jobb- och utvecklingsgarantin.

 

När en person kvalificerar sig för arbetslöshetsersättning och deltagit i någon av jobbgarantierna

 

I förordningen (2007:414) om jobb- och utvecklingsgarantin regleras vilka som får delta i garantin och hur länge. Av 14 och 15 §§ i förordningen framgår att personer som har uppfyllt ett arbetsvillkor inte får fortsätta i programmet. Dessa ska istället övergå till arbetslöshetsförsäkringen.  Motsvarande regler gäller för personer som deltar i jobbgarantin för ungdomar enligt 11 och 12 §§ i förordningen (2007:813) om jobbgaranti för ungdomar

 

Exempel 7

 

Elena har varit arbetslös under en längre tid och deltagit i jobb- och utvecklingsgarantin. Hon har före jobb- och utvecklingsgarantin fått arbetslöshetsersättning under en ersättningsperiod, med en fastställd normalarbetstid på 37 timmar och en dagsförtjänst på 1 200 kr. Hennes dagpenning under ersättningsperioden motsvarade högsta dagpenningbelopp på 680 kr. 

Elena har under deltagandet i garantin haft en timanställning vid behov och har därför kontinuerligt skickat in arbetsgivarintyg till sin arbetslöshetskassa. Arbetslöshetskassan finner att Elena efter den senaste anställningen uppfyller ett arbetsvillkor och hon lämnar därför jobb- och utvecklingsgarantin.

Arbetslöshetskassan räknar ut en ny dagsförtjänst för Elena på 800 kr - baserat på hennes arbete i timanställningen - och kan konstatera att den nya dagpenningen på 640 kr (80 procent av 800 kr) blir lägre än 680 kr. Hon får därför behålla den dagsförtjänst hon hade under sin senaste period med arbetslöshetsersättning enligt den särskilda beräkningsregeln i 30 § ALF. Hennes dagpenning under den kommande ersättningsperioden blir således 680 kr.

Hennes normalarbetstid höjs dock till 40 timmar enligt 23 f § ALF, eftersom hon har haft ett totalt arbetsutbud på 40 timmar under deltagandet i garantin.

Elenas nya ersättningsperiod räknas från det att den senaste anställningen upphörde. De dagar med aktivitetsstöd som hon har fått under tiden, dvs. från den tidpunkt då hon uppfyllde arbetsvillkoret till dess att hon lämnade garantin och sökte om arbetslöshetsersättning, kommer att samordnas med hennes arbetslöshetsersättning. Dessa dagar ska därför räknas av från hennes ersättningsperiod på 300 dagar, se avsnitt 5.